- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
292

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Jonas Alströmer. Af J. F. Nyström. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

j. f. nyström

punkter t. o. m. föreslog mer än
Alströmer begärt, t. ex. att ingen annan
handel och näring skulle vara tillåten i
Alingsås. Sedan regeringen godkänt
kollegii förslag, erhöll kommerskollegium
befallning att utfärda privilegiet, hvilket
skedde den 22 juni 1724, således först
sedan Alströmer nära ett är fått vänta
därpå.

De viktigaste punkterna i detta
privilegium äro följande: alla i Alingsås
boende arbetare af den reformerta läran
få i de hus och härbärgen, de bebodde,
fritt utöfva sin religion; alla
manufakturister samt andra, som gingo verket till
handa, befriades från ordinarie och extra
ordinarie kontributioner, båtsmannahåll,
utskrifningar och inkvarteringar m. fl.
borgerliga besvär; alla de
förnödenhetsartiklar, som infördes för deras behof,
voro fria från tull, accis och all annan
publik afgift; frän utlandet införskrifna
rudimaterier skulle behandlas efter stora
sjötullstaxan, och för exporterade varor
skulle betalas endast ’/s proc.; alla
tillverkningar fingo, så länge de voro i
första handen, fritt från alla tullar och
afgifter föras omkring i riket och hvar
som helst förvttras. Strängeligen
förbjöds det att bortlocka någon
manufakturarbetare, innan han fullgjort sina
skyldigheter och fått sitt pass. Mot dessa
rättigheter uppställdes skyldigheten att
antaga, lära och undervisa infödda
svenskar. Privilegiet skulle gälla i 20 år. —
Det var först sedan privilegiet utfärdats
som Alströmer lämnade Amsterdam och
återvände till Alingsås, dit han ankom
i oktober 1724. Han hade under tiden
inköpt flera nya maskiner och engagerat
arbetare, som han sändt till Alingsås.

Denna s. k. stad hade omkring 150
invånare och regerades enväldigt af sin
borgmästare, som hette Paulin, hvilken
lär ha afsett att slå under sig hela
staden såsom sin enskilda egendom. Det

är tydligt att han då med oblida ögon
såg Alströmers åtgöranden samt gjorde
hvad han kunde för att lägga hinder i
hans väg. Då dessutom åtskilliga af de
utländska arbetarna, som i månader gått
sysslolösa i staden, råkade i strid med
hvarandra, delvis eggade af Paulins
intriger, rådde en verklig oreda i Alingsås,
när Alströmer kom dit, och hans första
uppgift blef att återställa skick och
ordning bland arbetarna. Några måste
hemsändas. Men bekymmersammare var,
att Alströmers egen förmögenhet eller
åtminstone allra största delen däraf gått
åt på de vidsträckta resorna, de dyrbara
maskininköpen, hemsändandet af arbetare
o. d. Huru mycket han själf kostat på
förslaget är ej säkert kändt, men en
person, som haft tillgång till hans enskilda
räkenskaper, har uppgifvit summan till
300,000 dal. smt, motsvarande 400,000
kr. i nutida mynt. Han saknade sålunda,
när nu själfva anläggningen af fabrikerna
skulle börja, egna medel till deras
uppförande. Sannolikt hade han beräknat,
att det icke skulle möta några
svårigheter att i Sverige få rörelsekapital, men
detta visade sig icke så lätt. Han vände
sig först till Göteborg, men utan
framgång: »ingen tänkte nog ädelt att vilja
något våga». Bättre framgång hade han
hos bruksägarna i Värmland, hvilka vid
fastingsmarknaden 1725 tecknade 270
lotter à 100 dal. smt. Emellertid
behöfdes mycket mera. Efter fåfänga
försök på andra håll begaf han sig till
Stockholm, där riksrådet Karl
Gyllenborg åtog sig hans sak. Denne
öfvertalade konung Fredrik att icke blott
själf teckna 40 aktier utan äfven åtaga
sig titeln af den blifvande societetens
»guvernör». Sedan äfven åtskilliga
riksråd tecknat aktier, följdes snart de höga
exemplen af »flere högre och nedrigare
adelsmän, ståndspersoner och borgare».
Redan d. 10 maj 1725 uppsattes den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free