Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Claudio Monteverde och det lyriska dramats uppkomst. Af Rafael Mitjana. Öfversättning från förf:s manuskript af O. R. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLAUDIO MONTE VERDE OCH DET LYRISKA DRAMATS UPPKOMST 341
rerna beträffar, få de ej betraktas som
obehöfliga vittnen till dramat; äfven när
de icke sjunga, få de ej tro sig fritagna
från att spela och ingripa i handlingen;
de måste nämligen »låtsas höra hvad
som händers.
Redan vid sin uppkomst visar
således den florentinska operan samma
prägel som den bibehöll ända till Webers
och Beethovens tid, »ett verkligt
furstligt skådespel, den företrädesvis
aristokratiska konsten, beundransvärd öfver
alla andra; ty — orden äro Marco da
Gaglianos — i den förenas alla de
ädlaste njutningar: den poetiska
uppfinningen, dramat, tanken, stilen, rimmens
välljud, musikens tjusning, sångstämmornas
och instrumentens harmoni, sångens
utsökta skönhet och till sist äfven
målningens behag (i dekorationer och
kostymer): med ett ord, förståndet och de
högsta känslorna tilltalas på en gång af
de fullkomligaste konster, som
människosnillet frambragt.»
I själfva verket hade dock detta 5.
furstliga» skådespel ett naturfel: det var af
alltför aristokratisk börd, och dess
förnämhet afskilde det från det verkliga
lifvet och från folksjälen. Det
tillfredsställde ingalunda något djupare
själsbe-hof utan bragte endast de skilda sinnena
under förståndets ledning till en väl
afvägd samverkan. I grund och botten
var det blott ett af intelligensen
plan-lagdt och uträknadt verk. Men konsten
är icke i sann mening folklig, om den
icke får sin prägel af en
känslonödvändighet och blir den mänskliga naturens
spontana uttryck.
Det dröjde icke länge, förrän en stor
konstnär insåg detta. Just vid den
tidpunkt, då Peri lade sista handen vid
sin Eurydice, återvände en ung musiker,
trettiotvå år gammal, till sitt fosterland
från en resa i Flandern. Han hade där
stiftat bekantskap med en gammal mu-
sikerskola, fordom representerad af så
framstående män som Roland de Lassus,
Cyprien de Rore och Adrian Willaert
men nu stelnad och förtorkad i en
för-konstlad kontrapunktik.
Känslouttrycket hade här trädt tillbaka för
invecklade sammanställningar, och musiken hade
förvandlats till en sorts matematisk
spekulation, som icke afsåg att väcka
någon stämning. Han var därför väl
förberedd att upptaga den florentinska
musikrevolutionens principer, och sedan
han tillägnat sig dem, bemödade han sig
att utvidga deras verksamhetsområde, i
det han utbröt operan ur dess mondäna
infattning och i stället visade den väg
till människohjärtat. Denne store
musiker, en af konsthistoriens mest lysande
gestalter, hette Claudio Monteverde. Vi
ha sett, hur det lyriska dramat, sådant
det utbildats af cameratan, var
beskaffadt; det återstår oss att uppmärksamma,
hur Monteverde, under fordran att låta
sinnena och den fria musiken efter hans
hjärtas kraf komma till sin rätt, ledde
utvecklingen vidare.
Claudio Monteverde föddes i början
af maj år 1567 och blef lärjunge till
Marcantonio Ingegneri, en ryktbar lärare
vid skolan i Venedig. Man bör lägga
märke till denna omständighet, ty den
konstnär, som sysselsätter oss, skiljer sig
från Peri och Caccini med hela olikheten
mellan en venezianare och en florentinare.
Han är en äkta broder till de stora
koloristerna, till Titian och Tintoretto.
Den instrumentala klangfärgen, den
sensuella formen, de öfverflödande idéerna,
den liffulla stilen ge honom hans egenart
till skillnad från den ädla och rena,
noggranna och väl afgränsade linjekonsten
hos Sandro Botticellis landsmän.
Sedan han utbildat sig till en skicklig
violinspelare, trädde han i tjänst hos
furstehuset Gonzaga i Mantua, och då
hans begåfning var allmänt känd, anför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
