- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugonde årgången. 1911 /
460

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Akureyri. Af Axel Klinckowström. Med 4 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4Öo

AXEL KLINCKOWSTRÖM

med banker, realskola, sjukhus,
distriktsläkare, apotek och experimentalfält,
verkar Akureyri, jämfördt med de
omgifvande fisklägena, betydligt
storstadsmes-sigt, ej minst genom den lifliga rörelsen
i hamnen och förhandenvaron af flera
bland Nordislands största handelshus,
Höepfner, Tulinius, Havsteen, m. fl.,
hvilka alla här ha sina hufvudkontor.

Själfva staden, ursprungligen två
sammanbyggda orter: gamla Akureyri och
Oddeyri, ligger utsträckt långs stranden
af fjorden, begränsad på ena sidan af
hafvet, på den andra af den brant
uppstigande strandvallens grusås. Längst
norrut ligger Oddeyri, börjande vid den
s. k. »Tängen», en lång låg sandudde,
upptagen af transjuderier, som tillhöra
firmorna Höepfner och Havsteen och i
hvars kittlar de af deras talrika kuttrar
hemförda hajlefrarna förädlas till föga
fromma för ställets atmosfär. Egentligen
finnes blott en enda, nära en kilometer
lång gata, ledande rundt hamnbukten från
»Tången» i norr till kyrkan längst in i
fjorden, förbi Islandsbankens hus, som
lätt kännes igen på en i bottenvåningen
boende slaktares skylt, ett stort förgylldt
oxhufvud, af folkhumorn döpt till »den
gyllene kalfven», postkontoret, hotell
Akureyri m. fl. af samhällets viktigare
offentliga byggnader.

En vacker sommardag, hvilket lifligt
intryck gör ej Akureyri på den från
måhända veckors enslighet i det inre
återkomne resenären! Öfverallt lif och
rörelse; nere i hamnen rassla vinscharna
på ett par stora ångare, hörande till de
båda konkurrenterna »De Forenede» och
»Thorelinien», och på bryggorna staplas
upp hela berg af tomma silltunnor, redo
att mottaga snörpvadarnas
silverglänsande fångst, då fisket begynner i
augusti. På gatorna smattra öfverallt
häst-hofvar, och flockar af ryttare och
ryttar-innor, omväxlande med långa karavaner

ullastade packhästar, möta vid hvarje
steg, numera, sen landsvägen sträcker
sig långt inåt dalen, allt oftare blandade
med en och annan kärra. Ja, det
händer att man får se en norsk karriol eller
till och med en veritabel täckt hyrvagn
på Akureyris gata, ehuru som oftast
kusken, ännu rätt grön i körkonsten,
föredrar att rida vid vagnens sida,
»tömmande» sina hästar, som om de voro
lastade karavandjur. Cyklar ila utåt
gatan, slingrande sig fram mellan
ryttarflockarna, och turister från de i hamnen
lossande båtarna vandra i flockar med
kameran i handen, tagande vyer eller
sökande i bodarna efter lämpliga
»souvenirer» åt de hemmavarande.

En sak slår främlingen med
förvåning: så godt som samtliga större affärer
ha karaktären af landthandel i stort, äro
hvad engelsmännen kalla »stores», där
man kan köpa allt, från en tobakspipa
till en kammarorgel, ett klänningstyg
eller ett korrugeradt plåttak. Om man
undantager en slaktare och ett par
bagarbodar samt de rena handtverkarne,
skomakare, skräddare, ur- och sadelmakare,
saknas så godt som helt och hållet de
talrika specialaffärer, vi hemma äro vana
att se. Detta sammanhänger med det
isländska affärslifvets egendomliga prägel.
Då i afsaknad af jordbruk, industri,
bergsbruk eller skogsprodukter så godt som
allt måste tagas utifrån, är det inländska
varuutbytet obetydligt; på sin höjd köpa
bönderna i det inre litet klippfisk från
kusten eller föryttra till stadsbefolkningen
mjölk, kött, ägg och rökt öring; i stort
sedt är all handel på Island verklig
export- och importhandel utan andra
mellanhänder än den egentlige köpmannen. En
egendomlig följd af detta system är, att
kontanta penningar så godt som ej
förekomma vid köpandet och säljandet, det
hela är en ren byteshandel mellan å ena
sidan köpmannen, som i sin affär har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:51:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1911/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free