Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gustaf Vasa-porträttet i Uppsala. Af Gustaf Upmark. Med 2 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53«
GUSTAF UPMARK
anledning häraf som vi här vilja erinra
om det märkliga porträttet och meddela
hvad man vet om detsamma.*
Gustaf Vasa-porträttet af år 1542
torde höra till de mest kända af alla
svenska historiska porträtt; det har
nämligen legat till grund för den bild af
konungen, som finnes återgifven på alla
svenska riksbankens nu gällande sedlar.
Tydligen har man dock här icke
begagnat sig af originalbilden, som pä
sedelbilden är återgifven på ett ur
porträttsynpunkt mycket otillfredsställande
sätt. Originalets visserligen allvarsamma,
men dock vakna och liffulla uttryck har
i sedelbilderna fått något af likgiltighet,
nästan slöhet, som förvisso var
fullständigt främmande för mannen själf.
Porträttet hänger numera i
akademiska konsistoriets samlingssal i
universitetsbyggnaden i Uppsala. Till
universitetet skänktes porträttet jämte en mängd
andra porträtt på 1830-talet af den
bekante samlaren, stiftaren af »Samfundet
för utgifvande af skrifter rörande
Skandinaviens historia», friherre Adolf
Ludwig Stierneld († 1835). På baksidan af
den nya duk, hvarå porträttet sannolikt
genom Stiernelds försorg blifvit
uppfod-radt, har denne satt sitt lacksigill samt
följande inskrift: »Det enda wetterliga
original. På detta kon. Gustaf I:s
originalporträtt, måladt år 1542, lät kon. Johan
III sätta påskriften**, då det hängde i
lilla matsalen på Bråborgs slott, hvilket
drottning Gunilla byggde och bebodde.»
* »Gustaf Vasas porträtts har varit
föremål för en uppsats af Gustaf Upmark d. ä.,
tryckt år 1894 i »Ord och Bild». — Det nu
ifrågavarande porträttet har behandlats af
undertecknad i en uppsats, tryckt år 1908 i
»Personhistorisk tidskrift».
** »Påskriften», som står på ömse sidor om
hufvudet, är ett latinskt distikon och lyder:
SIC REX GVSTAVVS VVLTVSQVE
HV-MEROSQVE FEREBAT FCELIX IMPERIO
SVECIA MAGNA TVO — 1542.
— Hvarifrån Stierneld hämtat denna
uppgift är obekant. Egendomligt
förefaller det, att Stierneld, som någon tid
var ståthållare på Gripsholms slott, icke
— att döma af den nyss citerade
inskriften — räknat det ofvannämnda
helfigursporträttet som »original».
Angående den konstnärlige
upphofs-mannen till porträttet af 1542 har jag i
»Personhistorisk tidskrift» 1908 uppvisat,
att det med till visshet gränsande
sannolikhet kan anses vara utfördt af den i
Danmarks konsthistoria bekante
tyskfödde målaren Jacob Binck († 1569). —
Bevisen härför äro i korthet följande:
enligt en i danska riksarkivet bevarad
brefväxling mellan Gustaf Vasa och hans
nabo konung Kristian III af Danmark
»utlånades» Jacob Binck, som vid denna
tid var danske kungens hofmålare, till
den svenske konungen. Binck hitkom
vid jultiden 1541, och enligt en
anteckning i räntekammarboken för år 1542
mottog konstnären den 4 september
d. å. en summa af IOO daler, »szom
Kon. Mat. schenkte honom för sith
omaak», som ersättning för något arbete,
som han utfört för Gustaf Vasas
räkning. — Att Jacob Binck varit i Sverige
och arbetat för konungens räkning under
år 1542 är sålunda otvifvelaktigt.
En jämförelse mellan
Uppsalaporträttet och de i danska samlingar befintliga
porträtt, som utförts af Binck, visar
sådana öfverensstämmelser, att någon
tvekan att kunna tillskrifva Binck vårt
porträtt enligt min mening icke
förefinnes.
Återstår frågan, huruvida
Uppsalaporträttet är ett original af Bincks hand
eller en något senare utförd kopia.
Därom äro meningarna delade.
Framhållas bör, att de flesta gamla
Binck-porträtten äro målade på trä; och så
hafva vi Stiernelds utsago om den af
Johan III påsatta inskriften, som ju kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
