Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Christopher Polhem. Några anteckningar med anledning af 250-års minnet af hans födelse. Af Samuel E. Bring. Med 11 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
SAMUEL E. BRING
Karl XII, som då befann sig vid Bender.
Konungen upptäckte med sin skarpblick,
hvilket mekaniskt snille Polhem var, och
tog genast hans praktiska begåfning i
anspråk till förfärdigande af tröskverk,
kvarnar, bakugnar, pontoner, afsedda
att användas i fält. Genom kanslirådet
Gasten Feif stodo de en tid i ständig
brefväxling med hvarandra, och Karl XII
gaf Polhem ständiga anvisningar, hur
detaljer i arbetet skulle ändras för att
vinna största möjliga effektivitet. Det
är också konungens förtjänst, att
Polhem fick försöka förverkliga biskop
Brasks tanke att medelst de många
sjöarna på gränsen mellan Svea- och
Götaland binda samman Östersjön och
Vesterhafvet genom en kanal. Polhem har
därvid tagit i betraktande alla de olika
leder, som i våra dagar mycket
diskuterats: från Vänern österut dels i den
riktning, som Göta kanal nu har, och
dels den kortare vägen öfver sjöarna
Skagen, Toften, Hjälmaren och Mälaren,
en sträckning, som med ett modernt
namn blifvit kallad Svea-kanal, och från
Vänern väster ut dels Trollhätte-linjen,
dels Uddevalla-linjen.
Efter att hafva framlagt flera olika
kanalprojekt och förslag, hur de nödiga
penningmedlen skulle anskaffas, slöt
Polhem i januari 1718 ett kontrakt med Karl
XII om en kanalleds byggande på fem
år mellan Göteborg och Norrköping via
Vänern och Vättern. Arbetet
påbörjades också, och en sluss af trä i Karlsgraf
var nära på färdig, när konungens död
och förändringen i styrelsesättet afbröt
arbetet och kullkastade hela planen. Den
nya regeringen tyckes icke hafva haft
höga tankar om Polhem i allmänhet och
särskildt icke om hans förmåga som
kanal-byggare. Delvis är orsaken till detta
misstroende att söka i de maktägandes
sträfvan att utplåna allt, som
sammanhängde med den föregående enväldes-
tiden och konungens förtroende till
Polhem.
Frågan om en vattenförbindelse
mellan Vänern och Västerhafvet upptogs
emellertid efter några år, och flera nya
förslag sågo dagen. Riksdagen 1746’—47
förkastade dem dock alla och fastställde,
att Polhems plan såsom den allra
fördelaktigaste skulle följas. En särskild
direktion tillsattes att leda arbetet, som
tog sin början på hösten 1749 och
fortgick i 6 år, hvarefter det upphörde på
grund af brist på penningar.
Vid valet af sträckningen förbi de
egentliga Trollhättefallen valde Polhem
den linje, »som naturen själf uti de
fasta hällebergen och de höga stränder,
som samma berg formera, tydligen lagt å
daga.» Slussleden skulle således dragas
fram tätt intill fallen på Göta älfs östra sida
i den riktning, som ännu kallas den
Polhemska linjen. Därvid skulle man
så mycket som möjligt begagna de af
naturen på flera ställen befintliga små
utvidgningarna med lugnare vatten, hvilka
genom fördämningar skulle så afdelas,
att de på ena sidan hade lugnvatten,
där fartygen kunde gå fram, och på den
andra lämnade rum för strömmen. Genom
de mellan dessa naturliga bassänger
liggande höjderna skulle så kanalen sprängas,
och slussarna förläggas i bergen för större
varaktighets och mindre omkostnads
skull. Grundprincipen i hela Polhems
kanal- och sluss-system var den, att
genom höga fördämningar kunna så att
säga samla och fördela skillnaden mellan
vattenståndet, ofvan och nedanför
Trollhättan på så få ställen som möjligt, så
att endast trenne slussar skulle behöfvas.
Därigenom blefvo dessa osedvanligt djupa,
och till stöd för slussportarna fordrades
hvalf ofvanför slussarna, hvilka
naturligtvis blefvo till hinders för sjöfarten,
men detta skulle hjälpas genom särskildt
konstruerade båtar med fällbar mast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
