Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Gösta von Hennigs. En studie. Af Klas Fåhræus. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 KLAS FÅHRÆUS
Fot. Andersson.
GÖSTA VON HENNIGS.
lande ungdomen icke så lätt. Och den
med Bastien Lepage befryndade
naturalism, som på 8otalet gaf förbundet dess
andliga näring, var genom sin bristande
fantasikraft icke ägnad att förlösa den
nya tidens mera dekorativa ideal. —
Inträdande i konsten tämligen sent och
dessutom oregelmässigt utbildad gjorde
Hennigs af det ena som andra skälet
till en början långsamma framsteg. Och
i förbundets utställningar deltog han
under en följd af år blott med smärre
dukar, som med ett flitigt bruk af
ockra vittnade om, att han gått i lara,
hos Zorn, men däremot hade föga att
förkunna om en originell begåfning af det
slag, som, äfven där skolningen brister,
ger löften för framtiden.
Men kritiska förutsägelser hålla ju
icke alltid streck. Förströdd af en yrande
lifslust hade Hennigs ännu icke på
allvar lyssnat till sin skapande instinkt, då,
af en eller annan tillstötande anledning,
hans inneboende kraft sporrades. På
utställningen 1906 i Uppsala
öfverraskade han sålunda med tre jämförelsevis
större dukar, som, långtifrån att
återfalla till det fel i färgblandningen, som
dittills förstämt hans tonvärden, tvärtom
blommade med en friskhet, som erinrade
om opponenternas första utställning tjugo
år förut — endast med den skillnad att
Hennigs kolorit vid lokalfärgernas gälla
fanfarer tycktes stegrad till en mera
dionysisk potens.
Och alltifrån denna första framgång
har Hennigs konst på stilistiskt nya
banor utvecklat sig med en så dristig
säkerhet, att hans taflor redan vid den
stora utställningen i Berlin içjiohosden
tyska kritiken väckte det största intresse,
medan samtidigt på den utmärkte
kännaren Madsens förslag en af hans dukar
inköptes för Köpenhamns museum. Och då hans
teknik under det gångna årets arbete i
atelierns stillhet ytterligare mognat, så
torde det icke vara opåkalladt att för
denna tidskrifts läsare närmare föreställa
hans från det nyradikala måleriets linjer
DANSÖSER. CROQUIS. Tillhör herr
Klas Fåhræus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
