Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Carl Milles. Af Joh. Conrad Köper. Öfversättning från författarens manuskript
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL MILLES 141
KVINNOR I BLAST. MOTIV FRÄN HOLLAND. STATYETTGRUPP I BRONS.
/ Nationalmuseum.
från 1897 till 1900. Ynglingen kände
då en längtan att göra bruk af hvad han
dittills hade lärt, en längtan att göra sin
kunskap till en spegel för sin själ; och
denna brottades med lifvet, hvars
innebörd tycktes den dunkel och tröstlös.
De eländiga varelser, som utan rast eller
ro kämpa sin kamp den ena dagen efter
den andra och utmattade sträcka handen
efter en allmosa, tycktes honom bäst
symbolisera lifvet. Själfen hemlös
främling med skräckbilden af fysiskt och
därmed också moraliskt nederlag för ögonen,
trefvade Milles sig fram dag för dag.
Väl brunno inom honom stolthet och
längtan, men de svulto blott, allt medan
det småhvardagligas usla damm hotade
att kväfva dem. Han irrade omkring,
nervöst och utan ro och kräfde
sysselsättning. Hvad han åstadkom var
småting: tiggerskor, parisergatpojkar,
natt-figurer från världsstadens gator — allt
skadadt i skenet af den dammfyllda, sol-
heta glimmeratmosfären, snabbt
uppfattadt och snabbt återgifvet, med flyktig
om än ytterst säker och öfvad hand —
så hastigt utkastadt, att verken snarare
tycktes tänkta än gjorda.
Denna period af hans skapande, som
sträcker sig öfver de fyra första åren i
vårt århundrade, vill jag kalla
parisimpressionismens tid hos honom. Den
tycktes på visst sätt vara en reaktion
mot den första tidens ytterst stränga
aktstudium, en tid som stod i
naturriktighetens och den traditionella skönhetens,
tuktens och ordningens tecken och var
alltför regelrätt för att gifva spelrum åt
det ungdomliga sinnets oro och trängtan.
»Hylas» och »Lyss!» äro de viktigaste
representanterna för denna första period.
Kandelabern »Himmel och helvete»
och »Kampen för tillvaron» förbereda den
nya perioden, som nu helt och hållet
får en sökandets och pröfvandets
stämpel. Den står under ett omisskännligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
