Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Johan Baner. Af Ivar Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18o
IVAR HULT
FRANSKT KOPPARSTICK, TROLIGEN AF LE POTRE. / Dahlbergs Suecia.
medlemmar en ständigt stigande gunst.
Ar 1617 gjorde konungen Johan Baner
till sin kammarjunkare. Trots sin höga
hofrang gjorde denne dock allt framgent
flitig trupptjänst som kornett vid liffanan,
tills han 1620 utnämndes till"
kaptenlöjtnant. Samma år fick Baner jämte
pfalz-gref Johan Casimir och fyra andra herrar
följa konungen på dennes resa till
Tyskland för att »bese sig en fröken af det
Churförstlige Huset Brandenburg».
Baners egenskap af städad kavaljer, säker
i konduiten under alla förhållanden, torde
därmed vara ställd utom allt tvifvel.
I krigen visade han en läraktighet,
som förvånade alla, och en tapperhet,
snart blifven till ordspråk, och som
förskaffade honom snabb befordran; i
hemorten blef han konungens högra hand
vid arméns nyorganisation och öfning i
förbättrade »excercitier». 1621 blef han
öfverste, 1622 chef för Östgöta
regemente till fot. Redan under kriget i
Preussen 1626—1629 användes han af
konungen på framskjutna poster, mest
såsom ingenjörofficer och kommendant
på de viktigaste fasta platser, men äfven
såsom diplomatisk underhandlare.
Under denna tid kom han i tjänsteberöring
med Axel Oxenstjerna, det inbördes
förhållandet mellan dessa olika naturer blef
icke godt; Oxenstjerna sökte bevisligen
motarbeta Baners intresse hos konungen,
dock med ringa framgång.
På våren 1630 fick Baner hemresa
till Sverige, där han kallades till riksråd.
Sedan han fått biträda konungen med
den stora arméns utrustning, lämnade
han i juni åter jämte majestätet sitt
fädernesland för att aldrig mer återse
detsamma. Uti det nu följande kriget i
Pommern anlitades Baner än som
generalstabschef, ingenjörofficer,
detaschements-chef m. m., alltjämt motsvarande eller
öfverträffande konungens förväntningar.
Han blef inom kort »general öfver ait vårt
Infanteri, wärfvade och inländske», den
femte i rang inom svenska generalitetet.
På nyåret 1631 var Baner ett af
Sveriges ombud i underhandlingarna om den
franska alliansen. Och under de
sedermera inåt Tyskland fortsatta militära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
