Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några anteckningar om aztekernas ruiner i Mexico. Af C. A. C. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANTECKNINGAR OM AZTEKERNAS RUINER I MEXICO 199
RUINERNA I MITLA.
mare gemenskap tyckas de hafva med
tartarerna, och omöjligt är det ej, att i
vårt släktes morgongryning de haft
samma ursprung, ehuru numera ingen
likhet kan spåras mellan deras språk.
Anmärkas kan ju äfven, att gamla
sägner i Japan häntyda på en sedermera
förlorad kunskap om Amerika samt en
större emigration dit från östra Asien.
Att en fast förbindelse funnits öfver
Behringsund samt att klimatet då i dessa
trakter varit betydligt varmare bevisas
af många skäl samt skelettfynd. Men
huru många tiotusental af år sedan detta
var, är ej godt att afgöra.
Anmärkningsvärdt är också att forbistringen ej
blott i dialekter utan i verkliga språk
är ytterst stor bland den nya världens
stammar, hvadan man med bestämdhet
kan antaga att landet varit bebodt
sedan uråldriga tider.
Detta utesluter dock ej att äfven
senare, ehuru före Columbi upptäckt,
diverse invandringar från närgränsande
kontinenter kunnat äga rum. Om vi
också ej fästa oss vid de skandinaviska
vikingar, hvilkas färder till Grönland och
Canada ej erhöllo någon praktisk följd,
så måste vi docR ihågkomma att hafvet
alltid varit öppet för sjöfart såväl åt
öster som väster. Ännu i denna dag
vinddrifves årligen någon japansk
fiskebåt öfver till Californien, någon sällsynt
gång med besättningen ännu vid lif.
Längre mot norr erbjuda de Aleutiska
öarna en ej allt för svår öfvergång.
Costa Ricas guatusos hafva ljust hår
och ljus hy, vida afvikande från
omgifvande stammars.
Rätt många bevis på asiatiskt
inflytande finner man hos aztekerna, ehuru
dessa drag, som med säkerhet angifva
att de lånats från Asien, ej kunna vara
gamla nog att hafva följt med den första
invandringen utan antyda senare
förbindelser mellan de båda världsdelarna.
Exempelvis kan man jämföra den
mexikanska kalendern med den som
användes i östra Asien. Mongoler,
tibetaner och kineser begagna en serie af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
