Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Några anteckningar om aztekernas ruiner i Mexico. Af C. A. C. Lewenhaupt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ANTECKNINGAR OM AZTEKERNAS RUINER I MEXICO 203
SOLENS PYRAMID SEDD FRÄN MANENS PYRAMID.
gjordes först af lera, då hon emellertid
var utan känsla, utan styrka samt smälte
i vattnet. Skapades så dockor af trä,
men de voro utan hjärta eller förstånd
samt förgingos till största delen under
en syndaflod. Hvad som lefde öfver,
blef till apor, och deras afkomlingar kan
man ännu se i skogarna. Då framställde
Gucumatz fyra män med deras hustrur,
och från dem härstamma aztekerna, som
först bodde i de sju grottornas land
för att sedan på de stora
sköldpaddornas ryggar öfver hafvet begifva sig till
Mexico.
Småningom öfvergår Popol-Vuh till
verklig historia, hvilken namngifver
landets konungar och styresmän ända till
dess att dessa börja bära spanska namn.
Äfven andra manuskript nämna en
utvandring från ett sagoomtöcknadt land
under ledning af fyra chefer eller
stamfäder, hvarjämte de beröra vissa
krigshändelser eller andra förhållanden, hvilka
visa, att aztekernas civilisation stod i
sin högsta blomstring när de främmande
inkräktarna anlände.
Aztekerna ansågo sig sålunda vara
ett öfver hafvet invandradt folk, och
hos dem rådde tron, att också öfver
hafvet skulle komma en hvit frälsare,
ett slags Messias. Utan tvifvel var det
just denna tro som mer än allt annat
underlättade Cortez’ segertåg, där han
med några få tusen djärfva äfventyrare
så hastigt lade under sig ett rike på
millioner invånare, visserligen söndrade
inom sig själfva, men dock tillhörande
en kraftig, krigisk, högt bildad ras.
Till Mexico tyckas aztekerna ej hafva
kommit förrän mot slutet af 11 oo-talet,
hvadan deras välde därstädes ej var mer
än något öfver 300 år gammalt, när de
hvita först uppträdde. De tyckas haft
en fullt utbildad feodalstyrelse samt lefde
i barbarisk stat och orientalisk prakt.
Uxmal i Yucatan, Palenque samt Mitla,
sydost om Mexicos hufvudstad, visa,
ehuru numera blott ruiner, huru långt i
sin säregna civilisation de kommit.
Många städer, palats och tempel
ligga än i dag så täckta af tjocka
skogar, att det är svårt bilda sig ett be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
