Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Svensk idrott. Af Sven Låftman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
SVEN LÅFTMAN
Fot. Blomberg.
ÖFVERSTE VICTOR BALCK.
koryféer på idrottens mångskiftande
områden utföra. Idrotten är således af
gammalt datum i Sverige, om också vår
moderna idrott icke har mycket
gemensamt med den ursprungliga i vårt land.
Svenskens håg för kroppsöfningar och
täflingskamp blef emellertid en god
jordmån för den moderna idrottsrörelsen, som
från England började sprida sig öfver
världen i slutet på 1800-talet, men man
kan dock icke säga att vår nuvarande
så blomstrande idrott vuxit upp ur vare
sig de spontana yttringar och mer
primitiva former af täflan i manlig idrott,
som under äldre tider förekommit i vårt
land, liksom ej heller ur våra svenska
folklekar. Den svenska idrottsrörelsen
torde numera få anses, med undantag
för vinteridrotterna, vara lagd fullt efter
engelskt mönster, hvilket sedermera äfven
blef det internationella.
Den idrott, som i vårt land först fick
en organisation, om ock till en början
nog så enkel, var simidrotten. År 1796
bildades nämligen Uppsala simsällskap af
dåvarande docenten, sedermera
professorn i matematik Jöns Svanberg. Efter
hand tillkommo sedan åtskilliga
sim-klubbar i olika landsändar.
Den 15 november 1776 föddes Per
Henrik Ling, skaparen af det svenska
gymnastiksystemet och grundläggaren
af den svenska idrottsrörelsen. Den
svenska idrotten är nämligen byggd på
gymnastikens grund med
idrottsöfningar-na såsom fria tillämpningar af
gymnastiken. Sakta men säkert vann
gymnastiken terräng bland den svenska
ungdomen under 1800-talets första år, och
sedan gymnastiköfningarna genom 1807
års skolordning blifvit anbefallda i
skolorna var gymnastikens seger gifven.
Egendomligt nog tog det dock rätt
lång tid innan några sammanslutningar
för frivilliga gymnastiköfningar kommo
till stånd. Det var endast
skarpskytteföreningarna som på 1860- och 70-talen
bland annat äfven upptogo gymnastiken
på sitt program. Först år 1869
bildades den första gymnastikföreningen,
Göteborgs gymnastiksällskap, men redan
efter några få år hade denna fått
efterföljare såväl i Stockholm som i
landsorten.
År 1877 hölls den första allmänna
svenska gymnastikfesten i Stockholm, och
de närmast därpå följande två åren
anordnades liknande fester i Göteborg och
Uppsala. Jämsides med gymnastikens
utbredning i vårt land följde äfven
intresset för idrott i dess olika former. Man
hade dock i allmänhet mycket enkla
begrepp om modern idrott i vårt land på
denna tid, och det var först efter
Stockholms gymnastikförenings färd till
London är 1880 som idrotten fick någon
egentlig vind i seglen här hemma.
Vid denna genombrottstid i början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
