Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hellas’ olympiska spel. Af Erik Hedén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
ERIK HEDÉN
medfört att den blifvit förstörd, bortryckt
vid flodens öfversvämningar.
Söder om Altis låg Olympias högsta
regeringsbyggnad, Buleutérion, där de
eli-ska ämbetsmännen sammanträdde, hvilka
hade öfverinseende öfver festspelen. Den
bestod af två långsmala rektangulära
byggnader, från olika tider, hvar och en delad
i två skepp af en pelarrad och
utmynnande i en apsis (halfrundel), samt en
däremellan liggande fyrkantig, obetäckt
gård, där Zeus Horkeios’, Zeus edsgudens,
altare stod, vid hvilket man begick ed
inför gudens ögon, d. v.s. under fri himmel.
Sydväst från festområdet låg ett
prakthus i antikens vanliga stil, en
pelarom-gifven fyrkantig gård med träd, blommor
och vattensprång, däromkring rummen i
rik skiftning grupperade sig, utåttill
omgifna af en ny pelarhall. Man tror sig i
denna, sannolikt under Makedonertiden
uppförda byggnad, ha återfunnit det efter
sin byggherre Leonidas så kallade
Leo-nidaion och antar att det nyttjats för att
under spelen härbärgera högtuppsatta
gäster. Norr därom har tydligen funnits
en liknande, ehuru långt enklare byggnad,
hvilken dock ett par gånger öfverbyggts.
Troligen bar denna namnet Theoköleon
efter de olympiska prästerna, theökoloi,
hvilka torde ha bott där. Längst i väster af
byggnadskomplexen ser man grundplanen
till ett litet fyrkantigt hus omslutande en
cirkelrund gård. Detta var tydligen en
heroshelgedom, där någon höghelig heros
dyrkades af de präster som, helt naturligt,
bodde i hans närhet.
Återstå två byggnader afsedda för den
gymnastiska träning, hvartill atleterna
själfklart måste ha tillfälle äfven i Olympia. Till
detta ändamål fanns där dels enftalästra, och
dels ett gymnasium. Palästran var
egentligen »kampplatsen» i inskränkt mening, där
särskildt brottning och knytnäfskamp
öfvades, medan gymnasiet var platsen för
allt slags idrott; senare erhöll dock äfven
namnet — och byggnaden — palästra en
allt allmännare användning. I Olympia
låg den senare norr om Theoköleon och
gymnasiet i sin tur strax norr om palästran,
de lågo nära Kladeos för att bereda lätt
tillgång till vatten. Båda bestodo liksom
det grekiska huset dels af en stor gård,
här nyttjad och inredd som idrottsplats,
dels af flera den omgifvande rum. I
palästrans nordöstra hörnrum fanns en
badbassäng. De öfriga rummens
användning har man ej lyckats säkert fastställa.
Bland dem måste ha funnits ett
afklädningsrum, ett annat där ynglingarne smorde
sig med olja, vidare ett där de strödde
kroppen med sand; i ett fjärde hängde
»korykos» en stor lädersäck, fylld med
sand, mjöl e. d., mot hvilken knytnäfs- och
brottningskämpar föllo ut och eljes öfvade
sig; slutligen fanns ock en med
sittplatser utrustad sal, där ynglingarne kunde
samlas mellan öfningarne. Varma bad
inrättades först under romartiden; de äldre
hellenerna sköljde endast kroppen med
kallt vatten. — Gymnasiets inrättning var
i viss mån likartad med palästrans, blott
vida mer omfattande. I Olympia var det
särdeles stort men är ännu ej uppgräft.
Om något folk i världen uppskattade
idrotten, var det väl hellenerna, men
ändock motiverades deras festspel
ursprungligen icke med idrottsliga skäl,
med sportens kroppsliga och
medborgerliga värde eller dess makt att skänka
nöje, utan de hade religiöst upphof.
Olympia var en viktig plats för
gudadyrkan innan det blef världens mest
frejdade idrottsplats. Zeus hade där ett
gammalt, högt vördadt orakel.
Täflingar-na skedde ju till hans ära, men man har
anledning tro att det i äldre tid fanns
gudomligheter i Olympia, som åtnjöto
ifrigare dyrkan än han. De äldsta täf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
