- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjuguförsta årgången. 1912 /
381

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Hos læstadianer. Ur skissboken. Af Karl-Erik Forsslund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HOS LÆSTADIANER

UR SKISSBOKEN

Af KARL-ERIK FORSSLUND

JBP <^v\^ET ÄR vid en af de stora
I A IM Lapplandsälfvarnas långa sjö-

fe)|__JP|J kedjor. Jag följer en lappby

1^ GysJ\ på dess sommarflyttning till
fjälls. Där finnas också ett par andra
gäster — två læstadianpredikanter, en
svensk och en lapp, som stött till under
vägen och äfvenledes ämna sig uppför
sjöarna för att sen gå öfver gränsfjällen
och aflägga ett midsommarbesök hos
lappar kring de norska fjordarna.

De komma en strålande
söndagsmorgon, och på kvällen, sedan de sofvit
ut efter nattens färd, hålles bönemöte,
det första af en hel tät rad.

Det försiggår i storkåtan, tillhörig
lägrets äldste och främste man. Där är
tomt och renröjdt, kärl och husgeråd och
alla hvardagslifvets grejor äro utburna.
Predikanterna sitta i »påssjo» (platsen
midt emot dörren, den egentliga
köks-afdelningen). Svensken har ett rätt
sympatiskt renrakadt ansikte med håret
slätstruket åt sidan, lappen är en skarp
mörk typ, också skägglös. Han inleder
samtal, medan de andra samlas rundt
ärran (härden); frågar hvar jag är ifrån,
hvad jag ska göra här, o. s. v. Och
slutligen: »Herren är väl gudfruktig?» —
Jaa — så som vi är det nere hos oss,

säger jag. — Jaha, säger han lite
tveksamt, och så tala de båda om tidens
ondska, dess många gudsförnekare, ete,
och jag tiger visligen.

Alla äro omsider samlade, kvinnorna
på högra sidan, män och pojkar på den
vänstra. Det blir en predikan med tolk,
»eftersom ej alla närvarande fullt förstå
lappska», och en predikan äfven i öfrigt
främst afsedd för mig — om alla olika
sekter och om hur endast en kan vara
den rätta. Det blir en hel koncentrerad,
synnerligen originell och frihandstecknad
historik öfver kristendom och sektväsen,
ofta illustrerad af små hotelser med
helvete och djäfvul, men ända skäligen torr
och kall. Kärnan är skillnaden mellan
»den lefvande och den döda
kristendomen», och vi ha den lefvande och
verkliga, så som »Luthérus» och Læstadius
förstått och tolkat den.

Kamraten öfversätter raskt och
utprägladt själfmedvetet. Ofta göras
hän-vändningar till åhörarna: »eller hur,
kristna människor» — »hvad säger ni,
gamla, och ni unga karlar, och du Nils»
(det är en mörk yngling med svärmisk
min som satt sig nästan bakom
predikanterna). — Och det blir en skicklig
stegring, hänvändelserna bli allt fler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:52:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1912/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free