Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Verkligheten och konstnären. Reflexioner och stämningar från en resa. Af John Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERKLIGHETEN OCH KONSTNÄREN 483
S. NIKOLAUSKYRKAN I DIXMUYDEN. ETSNING AF FRANK BRANGWYN.
I Nationalmuseum.
stått för mig klarare än någonsin under
en resa för konststudier, som jag företog
sommaren 1911.
En juliafton i London. Dagen har
varit kväfvande het, och jag har efter
förmiddagens museumsarbete klättrat upp
på taket af en omnibus, som fört mig
förbi de eleganta klubbarna och hotellen
vid Piccadilly, en af världsstadens
pulsådror, ut till svalkan och friden i Hyde
Park. Där finns en konstgjord sjö, The
Serpentine, som slingrar sig som en
bred flod, glänsande i eftermiddagsljuset,
mellan parkens löfmassor. Roddbåtarna
glida fram och åter på den hvita
vattenytan, och jag sitter ett litet stycke däri-
från under några väldiga löfträd vid ett
af de i marken fastsatta träborden. Det
är en liten anspråkslös friluftsrestaurant,
där man ej får stort annat än kall mat
och té, men middagen smakar som ingen
annanstädes i svalkan och stillheten, och
det är så vackert att från skuggan under
löfhvalfven se bort mot den glänsande
vattenytan med roddarna idet fulla ljuset.
Men till sist blir det sent, och jag
bryter upp. Återigen tar jag en
elektrisk »autobus», och nu börjar den långa
färden genom ett stort stycke af
jättestaden för att komma till mitt logis.
Det är den tid på dagen, då London
tar sig mest inponerande ut, då dess
egendomliga konstgjorda skönhet slår
ut i full blom. Storstadens artificiella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
