Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Skånska konstnärer. Af Paul Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKÅNSKA KONSTNÄRER
HASTAR VID SMEDJAN. KOLTECKNING AF HJALMAR ASP. Tillhör Sveriges
allmänna konstförening.
vi någon gång fått se hans målerier, och
vi ha med gapande munnar beundrat
denna djärfhet i penselföring och färgval,
som med ett slag syntes lägga färdigt
fram hvad en Zorn eller en Kronberg
behöft år att utbilda. Vissa porträtter
syntes oss öfverdådiga, men vi visade
oss trogna som de gamla hästkarlar också
vi äro, då vi mest af allt lade på minnet
dessa ryttmästarens stöflar, om hvilka vi
mena att de äro de underbaraste af alla
stöflar i världen.
Inom porträttgenren råka vi åter på
målarinnor — det hör till utvecklingen
i vårt landskaps måleri att kvinnorna allt
mera blifvit storheter att räkna med.
Vi ha Endis Bergström, som med
framgång ägnat sig äfven åt andra motiv men
som framförallt förtjänar uppmärksammas
som människoskildrare. Hon synes
föredraga att återge deras karaktärer, hvilka
röra sig på tillvarons skuggsidor — de
mindre sköna och de mindre friska och
glada. Det talar för flärdfriheten i hen-
nes konstutöfning, ty det betyder icke,
såsom hos en del af konstens allra
»friaste», experimenterande utsväfningar i det
osunda och det pinsamma utan en
böjelse för återgifvandet af de rena och
sympativäckande själsstämningarna. Och
vi ha Töra Holmström, representant för
den kanske något manermässiga
Dachau-skolan, men en afgjord begåfning.
Hennes »Änna Paulina» är i flera hänseenden
ett märkligt litet arbete — en helgjuten
komposition, en själs-konstitution som ger
sig uttryck i hvarje detalj i gestalten, och
en vacker symbolism: kransen af
evighetsblommor och det unga ansiktets
drömmar.
Det är ju mindre att fästa sig vid
att de flesta af våra konstnärer målat
själfporträtt eller sina närmaste. En och
annan, såsom A. Waldur och Ola
Larsson, hvilka eljes äro goda
landskapsmålare, ha gjort detta med den lycka, att
man önskade oftare möta dem på detta
fält. Bland våra allra yngsta konstnärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
