Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Om Leonardo da Vinci och en svensk monografi öfver honom. Af John Kruse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6oo
JOHN KRUSE
€ c.
STUDIE TILL JUDAS ISCHARIOTS HUFVUD
I NATTVARDEN. / Windsor.
högre än verkan, så är en god begåfning
utan bokvetande att föredraga framför
bokvetande utan begåfning.* Gifvet är,
att ett sådant yttrande af en så lysande
intelligens måste ses i ljuset af den
oerhörda dogmatism och öfrig fördummande
auktoritetstro som på den tiden ännu
utöfvade en så despotisk makt öfver sinnena
och icke får betraktas såsom tydande på
fiendskap mot litterär bildning öfver
hufvud taget. Yttrandet talar ju om att det
finns goda böcker *, och hvarför skulle
Leonardo t. ex. ha lärt sig latin vid
mogen ålder, om han ej tänkte forska i
gamla skrifter? Men Leonardos eminent
klara och själfständiga ande behöfde
säkerligen så ytterst ringa teoretiska
incitament, medan däremot dess fördjupande
i naturföreteelserna var af en intensitet
och kraft, som väl aldrig i den
mänskliga kulturens historia haft sin like. Sirén
påpekar också, hur Leonardos »erfarenhet»
är någonting mer än de fem sinnenas
vittnesbörd :
»Den är icke begränsad till yttre intryck utan
omfattar också en induktiv verksamhet, som väl
egentligen beror på, att han »ser» och »erfar»
på ett långt djupare sätt än vanliga människor.
Man har sagt, att där andra se, där betraktar
Leo-nardo. Med andra ord: där andra iakttaga ett
* Se ock det längre fram citerade yttrandet af
L. om, hur målaren under sitt arbete ofta har
»föreläsare af vackra böcker» hos sig.
tillfälligt fenomen, där finner Leonardo en
naturlag — han ser den intuitivt, och han kontrollerar
den med experiment.»
I Leonardos skrifter, som röra sig
inom en så fabelaktig mängd af områden
för mänskligt vetande, finner man en
verklig embarras de richesse af gyllene
visdomsord. Jag väljer några få af dessa
för att ge de af Ord och Bilds läsare,
som själfva ej känna till den store
renässanskonstnären, aptit på att lara känna
honom. Ingen skall ångra att hafva
gjort en sådan bekantskap! Låt oss då
först höra några råd han ger konstnärer.
Han inskärper vikten för en konstnär att,
»isynnerhet när han är upptagen af
spekulationer och betraktelser», vara ensam.
»Är du ensam», säger han, »så tillhör du helt
dig själf, är du i sällskap med någon (äfven om
det blott är en), så tillhör du blott till hälften
dig själf, och allt mindre ju hänsynslö.^are hans
umgängessätt är, och är du tillsammans med flere,
så kommer du i liknande svårigheter . . .:»
Att kämpa i ensamheten med de
konstnärliga problemen som en Jakob med
ängeln, nödvändigheten däraf insåg också en
nordisk titan, Rembrandt — därom vittna
de bekanta afbalkningar eller celler, i
hvilka den store holländaren hade sina
lärjungar placerade under deras arbete i
hans »Schildercamer».
Vikten för en verklig konstnär att gå
direkt titi naturen och icke nöja sig med
den farliga genvägen att efterapa en
annans manér inskärper Leonardo kraftigt,
ty efteraparen skall, säger han, »i afseende
å sin konst icke nämnas en son utan en
sonson af naturen».
Liksom Leonardo råder konstnären att
lyssna till motståndares kritik icke mindre
villigt än till vänners, meddelar han
honom en erfarenhet som han själf gjort och
funnit vara af icke ringa nytta, att
nämligen, »då det är mörkt och man ligger i
sängen, i inbillningen genomgå de formers
ytor och linjer, som man tidigare studerat».
Den största noggrannhet och mångsidighet
i verklighetsstudiet, ett därpå grundadt
urval af former samt ödmjuk korrigering
af de egna arbetena lägger mästaren sina
kolleger likaledes på hjärtat. Leonardo
gör äfven den fina och sanna iakttagelsen, att
en konstnärs »egna lemmar vilseleda hans
omdöme», d. v. s. att en konstnär gärna
skapar sina figurer efter sitt eget beläte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
