Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Gustaf Vasas förlorade triumftaflor på Gripsholms slott. Af Nils Östman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
NILS ÖSTMAN
II (VÄNSTRA SIDAN). BELÄGRINGSHÄRENS UPPMARSCH MOT STOCKHOLM.
bundos i ett aflångt band. Tolf år
senare afbildades en af dem (II) — blott
i detalj — i Ny illustrerad tidning,
förmodligen genom bibliotekarien Harald
Wieselgrens försorg. Han var ju
tidningens redaktör och hade k.
bibliotekets handskriftsafdelning, där kopiorna
förvaras, under sin vård. Han upptog
emellertid Berchs hypotes och skref
under bilden: Brunkeberg 1520, med
konung Kristians läger vid de danska
truppernas intåg i Stockholm efter
fredsslutet med Kristina Gyllenstierna.
Då E. G. Klemming 1862 hörde sig
för, om originaltaflorna funnos kvar på
Gripsholm, erhöll han ett nekande svar.
Förmodligen hade de redan då varit
länge borta. Måhända blefvo de
nedtagna och bortförda under Gustaf III:s
moderniseringar under 1780-talet.
Förlusten är beklaglig, ty om taflorna likväl
blott hade ett medelmåttigt konstvärde,
var deras kulturhistoriska så mycket mera
betydande.
Af vissa orsaker torde Berch funnit,
att den gamla åsikten, att taflorna
skildrade blad ur Erik XIV:s historia, icke
hade några talande skäl för sig. Men
äfven hans egen hypotes, att de rörde
Kristiern Tyrann och Kristina
Gyllenstierna, är ej riktig, bland annat emedan
hufvudpersonen icke har den ringaste
likhet med Kristiern, hvilken dock
förekommer på en af taflorna (I).* Den
person, som vi oftast se, är en välbyggd,
gulhårig herre, klädd i en rikt smyckad
dräkt från 1540-talet. Denne är
naturligtvis hufvudpersonen, och detta
framhålles icke blott därigenom, att han är
förnämare klädd än sin omgifning utan
ock genom den särplats, han emellanåt
intager. Till honom böra taflorna på
ett eller annat sätt stå i förhållande.
Denne man har en omisskännlig likhet
med Gustaf Vasa. Jämför man Bincks
porträtt, sådant det är efter Anders Zorns
lyckade restaurering,** med de två
bilderna af konungen på akvarellen IV,
skall man finna att öfverensstämmelserna
icke blott sträcka sig till den rika
dräkten. Det städadt klippta håret, den
hvälfda pannan, de vakna ögonen, den
* Jämför porträttet i Ord och Bild 1896
sid. 200.
** Ord och Bild 1911 sid. 539.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
