Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sergel och antiken under de romerska studieåren. Af Harald Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
HARALD BR1SING
nova skulle ersätta den af fransmännen
bortröfvade mediceiska Venus med en ny
staty: »Hälsa Canova, då han återkommer
från Florens. Jag hoppas, att han själf
icke tror sig kunna ersätta den antika
Venus, men jag antar att man har begärt
det af honom och att han icke vågat
att neka. Aldrig skall någon konstnär
kunna ersätta de antika statyerna, man
må säga hvad man vill, för och emot.»
I denna punkt var alltså Sergel fullt
på det klara med sin begränsning.
Hvarför räknade han det då som en förtjänst
att ha sträfvat efter ett oupphinneligt
mål? Visade icke hela utvecklingen efter
hans tid, att han haft orätt och att han
liksom hela sin samtid jagat efter en
chimär? Ar icke hela nyklassicismen ett
historiskt misstag? Och framför allt:
hvad kommer det oss vid, i det tjugonde
århundradet, om våra förfäder en gång
klädt sig i romersk toga eller urringad
empireklänning i den falska tron att vara
»antika»? Ha vi icke mycket
intressantare problem att tänka på? Har icke
den moderna tiden visat sig mäktig nog
att skapa en konst, som är oberoende af
alla antikvariska reminiscenser därför att
den har sina rötter i de lefvande
människornas psyke och i den evigt unga
naturen ? Och om vi skola stilisera
verkligheten, ha vi icke då upptäckt, att vi
kunna göra det enligt vår egen suveräna
smak? Icke behöfva vi befatta oss med
en konstriktning som såg sin främsta
uppgift i att efterhärma andra.
Jag vet icke något bättre svar på
dessa invändningar än det som gifves af
Julius Lange i inledningen till hans
snillrika afhandling om Sergel och
Thorvaldsen: »Nutidens realism skall icke förakta
forntidens idealism. Den skall icke
försmå att låta sig undervisas af Pallas
Athene, som var en mycket intelligent
dam, oaktadt hon icke gjorde toalett
efter nutidens mode. Hon varnade den
hjälte, som förhäfde sig och som såg sin
motståndare i hans förnedring, genom att
hänvisa på tidens omkastningar.» Här
kan någon klassisk arkeolog, stolt öfver
sin vetenskaps senaste storartade
framsteg, med rätta anmärka, att vår tid har
bättre reda på Pallas Athenes vanor och
tankar än hvad någonsin nyklassicismen
kunde drömma om. Låt vara, men den
senare har dock med sin begränsade
kunskap nått längre i riktning af det
antika idealet än någon annan stilrörelse
i modern tid, och om den icke är
identisk med antiken så har den dock gifvit
imponerande uttryck för sin goda smak
och sin intellektuella sträfvan.
Hvad som alltid skall göra novantiken
intressant för spekulativa hufvuden är
den blandning af hednisk och modern
konståskådning som den representerar,
och detta intresse är i viss mån oberoende
af riktningens mer eller mindre
epokgörande resultat. Det ligger något stort
redan i att ha insett antikens öfverlägsenhet
inom litteratur och konst och att inrikta
sitt lif och sina bemödanden efter denna
höga måttstock, trots det ringa hopp om
framgång som de mest kritiska dock hade.
Därför kan Sergel med en viss stolthet
säga sig ha varit den förste unge
bildhuggare, som vågat att allenast följa
naturen enligt de gamles grundsats. Han
har den riktiga förkänslan af att detta
faktum aldrig kan förlora sin betydelse,
så länge det finnes människor som tänka
öfver konstens väsen och så länge man
förstår att beundra den mänsklighetens
vårblomstring, som kallas antiken.
Hvad menade då Sergel med antiken?
Att han icke hade vår tids kunskap om
den är utan vidare klart, men lika säkert
är, att han icke ägde samma lärdom på
detta område som vissa af hans samtida,
framför allt Winckelmann besutto. Sergel
var aldrig någon vetenskapsman eller
tänkare, han har efterlämnat blott några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
