Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sergel och antiken under de romerska studieåren. Af Harald Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
HARALD BR1SING
BLOMSTEROFFER VID ETT ALTARE. RELIEF I TERRAKOTTA. Tillhör
kammarherren grefve F. Cronstedt å Fullerö.
I ett bref till grefve Karl Bonde af
den 26 augusti 1769 skrifver Sergel: »I
år har jag tecknat efter Correggio och
fortsätter för närvarande sedan tre
månader att teckna Rafael i Farnesina; om
två eller tre månader skall jag gå till
Vatikanen» (publ. af Göthe). Af
Correggio finnas i Rom endast stafflibilder, och
om Sergel tecknat efter någon af dessa
måste det ha varit antingen Danae i
Villa Borghese eller Dygdens triumf i
Palazzo Doria. Emellertid kan man icke
påträffa något spår af inflytande från
Correggio i Sergels tidiga arbeten. Månne
namnet blott är en felskrifning för
Car-racci, som han i själf biografin omnämner?
Härmed kan troligtvis icke menas
annat än Annibale Carraccis fresker i Palazzo
Farnese, möjligen också de
kapitolin-ska. Af Sergels Rafaelstudier i Villa
Farnesina ha vi, som Göthe påpekat, ett
minne i statyettgruppen af Merkurius och
Psyke på Fullerö, en komposition som
är tydligt påverkad af en målning i en
af Farnesinas bågsvicklar (ett faktum
som redan Lange slöt sig till af skissen),
ehuru proportionerna blifvit mera
lång-dragna och figurerna mera statuariskt
sammanslutna. Från denna tid kan man
datera konstnärens intresse för den
upp-åtsväfvande rörelsen, hvars problem han
först skall lyckas lösa fullständigt i Amor
och Psyke. Det är karakteristiskt att när
Sergel griper sig an med denna uppgift
så är det i anslutning till
renässanstraditioner, med bibehållande af figurernas
bundenhet af tyngdlagen, som däremot
Bernini sökt upphäfva i sin grupp af
Apollon och Dafne, helt säkert icke okänd
heller den för den svenske konstnären.
Samtidigt hade han alltjämt sina ögon
riktade på antiken, ty Merkurius’ chlamys
och benställning erinra otvetydigt om
Apollon del Belvedere. Den antika
Mer-kuriustyp som mest erinrar om Sergels
är den som representeras af en staty i
Museo Capitolinos Atrio, n:r 42*. Hvad
man mest saknar i denna grupp är
* Stuart Jones Pl. 67. En liknande finnes i
Pal. Giustiniani, som Sergel enligt dagboken besökte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
