- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
96

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Sergel och antiken under de romerska studieåren. Af Harald Brising

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IOO

HARALD BR1SING

för detaljerna satte naturligtvis märken i
hans plastiska kompositioner från denna
tid, såsom man tydligt ser af
terrakottagruppen med Tobias och fisken och ännu
kan spåra i den något senare Faunen.

Tobias och fisken är en komposition
fullständigt i Carraccis anda: en herkulisk
figur med armarna lyftade sä att
muskelspelet vid axlarna framträder, påminnande
om de giganter som uppbära taket i
barockpalatsen. Fiskar af denna art fann
Sergel målade både i Palazzo Farnese och
Far-nesina. Men Tobias har också släktskap
med Roms många fontänfigurer, och i
den spiralvridna grundlinjen återkommer
en af principerna för barockens
gruppbildningar, som Sergel hade kunnat lära
känna redan genom Bouchardons
enleve-ringsgrupper för slottet i Stockholm.
Därför kan man räkna Tobias och fisken som
den af Sergels skapelser från Romtiden
hvilken mest öfverensstämmer med
barockstilen, ehuru man här liksom i Merkurius
och Psyke finner samma sunda respekt för
tyngdlagen som barocken aldrig kunde lära
sig. Trots den öfverdrifna muskulaturen är
därför Tobias med fisken en utmärkt
skapelse och skulle i förstorad skala som
fontänfigur pryda hvilken slottsträdgård som helst.
Andra spår af Carraccis inflytande finner
man, som Juüus Lange påvisat, i tvenne
små skisser i Nationalmuseum, den ena
föreställande Jupiter och Juno, den andra
Venus och Anchises. Bägge motiven
förekomma i Palazzo Farneses takmålningar.

Men hvad blir under allt detta af de
antika studierna? Hittills tyckes den unge
svenske bildhuggaren ha tagit mera
intryck af måleri än skulptur och mera af
renässansen än antiken. Han nämner
efter Neapelresan äfven Michelangelo
och Domenichino.* Han fördolde icke
ens sina sympatier för barocken, ehuru

* Domenichino har som bekant utfört några
fresker i Palazzo Farnese (Andromedas befrielse
och Perseus i kamp med Phineus).

just på denna punkt hans kritik var som
vaknast. När han tröttnat att blicka
upp på takmålningarna i Carracciernas
galleri kunde han i samma Palazzo
Farnese vandra omkring bland alla de
forntidens mästerverk som då ännu icke gjort
resan till Neapel, hvars konung de
tillhörde. Hvilken frisk svalka, hvilken lugn
värdighet i förhållande till all oron och
trängseln där uppe i taket! Här fanns i
längden ingen tvekan om valet. Sergel
vände från detta ögonblick barocken ryggen
och beslöt sig för att vandra i de antika
mästarnas fotspår. Franzén säger att han
också insåg sitt misstag i fråga om
Michelangelo. »Väl stod han häpen inför den
jättelika storheten i hans verk, men då
han vid dem tänkte på Titanerna, som
bestormade himmelen, så gåfvo honom
de Gamles bilder en föreställning om
Gudarna själfva, om deras lugna höghet
och obemödade styrka.»

Frågan är emellertid om Sergel
verkligen hade rätt, då han senare sade sig
ha varit »den förste unge bildhuggare
som vågat att allenast följa naturen enligt
de gamles grundsats». Dömer man
härom med hänsyn till det sätt hvarpå han
snart skulle tillägna sig den antika
konstens formuppfattning och jämför man
härmed andra samtida konstnärers försök
att närma sig denna, så är man böjd att
erkänna Sergels anspråk. Men utgår
man däremot från en rent kronologisk
synpunkt, så kan Sergel ingalunda kallas
den förste konstnär som sökt att
efterbilda antiken, tvärtom ansluter han sig
här till en redan befintlig tradition. Den
franske skulptören Edmé Bouchardon,
äldre bror till den i Sverige verksamme
Bouchardon, hade under de år han
vistades i Rom, från 1723 till 1732, utfört
en berömd kopia efter den Barberiniska
Faunen och en mängd teckningar efter
antiken. Vid hemkomsten till Paris kom
han i beröring med den store antikentu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free