Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En dag i Godthaab. Af A. Klinckowström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DAG I GODTHAAB
189
tröjor) de färdiggjorda klädci~na, detta
fabriksmässigt tillverkade skräp, som öfver
snart sagdt hela jorden utträngt de
hemgjorda nationaldräkterna och kanske mer
än något annat, — tidningarna möjligen
undantagna — bidragit till lifvets
allmänna förfulning och förflackning.
Handelns inkomster, hvilka som framgår af
det föregående uteslutande stamma från
landets egna produkter: tran, fisk,
pälsverk, ejderdun,* under det handeln med
de importerade europeiska varorna
snarare medför ett deficit, användas numera
helt i koloniens eget intresse.
För dessa medel erhåller befolkningen
fri läkarevård och fria läkemedel, post,
undervisning, fattigvård; af Handeln
upprätthålles förbindelsen med
yttervärlden, aflönas ämbetsmän, präster och
lärare, underhållas kyrkor, sjukhus, skolor
och offentliga byggnader, och först och
sist Handelns oaflåtliga vaksamhet har
eskimån att tacka för landets frihet från
smittosamma sjukdomar, såväl
barnsjukdomar, kikhosta, skarlakansfeber, difteri
m. fl. som kopporna och framför allt
könssjukdomarna, som här, tack vare de
egendomliga sociala förhållandena, skulle
en gång lössläppta hejdlöst rasa till hela
det lilla samhällets fördärf.
Tuberkulosen har det dock ej lyckats att utestänga,
och då man ser den omfattning, den
smygande, hemska farsoten fått, trots
alla ansträngningar att hejda dess
framfart, förstår man godt myndigheternas
ifver att beträffande hygienen till hvarje
pris söka »stämma i bäcken», d. v. s.
lägga tyngdpunkten på att genom
noggrann kontroll och läkarbesiktning före
afresan söka förebygga import af
smittämnen från yttervärlden.
* Hvartill kommer inkomsten af
bergsbruket, d. v. s. af de i Sydgrönland belägna
kryolit- och koppargrufvorna. Kolbrytningen
på Nordgrönland (Disko) sker däremot för
Handelns eget behof.
MOR OCH DOTTER.
Dock vi ha alltför länge fördjupat
oss i nationalekonomiska spörsmål.
Luften i butiken, mättad med aromen af
specerier, tobak och fisk, blandad med
de goda eskimåernas egen, högst
kännbara odor sui generis, är rätt kvaf, och
läsaren längtar som jag ut i det fria.
Vi skynda oss alltså att med Kristian
Hambkes hjälp klara upp våra små affärer,
packa våra uppköp i ryggsäcken och
bana oss väg genom trängseln, som under
den korta stund vi varit inne hunnit att
ansenligt förökas.
Hur européerna, »Handelns»
tjänstemän, ha det här uppe i den eviga isens
land?
Det passar ju utmärkt: jag ämnar
mig just på visit till koloniebestyrer
Conrad Bugge, näst inspektören ortens
främsta myndighetsperson. Följ med och
lär känna ett typiskt dansk-grönländskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
