Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Emile-Antoine Bourdelle. Fransk bildhuggare. Af Georg Pauli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
GEORG PAULI
DETALJ UR APOLLOFRISEN.
Apollofrisen hedersrummet i dubbel
bemärkelse; och jag skulle vara böjd att
beteckna denna som »1’æuvre»
utiBour-delles för öfrigt så rika produktion.
Den är öfver hufvud taget en af
märkesstenarna i fransk skulptur.
Den säkra kunskap, hvarmed
konstnären, utan att göra vidlyftiga
förberedande experiment på platsen, kunnat
beräkna sina medel för att nå den
åsyftade verkan, måste imponera på en hvar,
som har den minsta aning om de
svårigheter, som möta skulptören, då han
gör sin lermodell i det samlade
ateljer-ljuset och ideligen måste taga hänsyn
till helt andra ljus- och
afståndsförhållan-den. Af speciellt tekniskt intresse var
det därföre att höra Bourdelle förklara
några af de bärande principerna i hans
kalkyler. »Framför allt måste man noga
se till hur man komponerar tomrummen,
(»les vides») och alltid söka att samla
dem, så att de teckna de massor man
vill accentuera». Tomrummen äro också
särdeles väl afvägda och hålla sig alltid
i samma skala som de fyllda ytorna, och
jag tror att dessa förtjänster äro bland
de som mest bidraga till den
dekorativa afståndsverkan. Tiden har icke
behöft anlägga någon patina på den
stora frisen, ingen smuts eller sot har
behöfts för att ge konturerna fasthet
eller för att särskilja de olika planen.
Redan från första stund tecknade sig i
den skimrande marmorn kompositionens
ståtliga bärande linjer med en klarhet
som gjorde, att man redan på långt håll
genast uppfattade situationen däruppe i
fasadens öfversta del. Apollo lugn och
majestätisk låter sitt öra fångas af den
inspirerande gudinnans ingifvelser, medan
musernas flock nalkas honom — de
muser hvilka fått plats närmast Apollo
tyckas bländade af det ljus, som från
honom utstrålar — — Vissa detaljer,
jag erinrar mig från ett besök i ateliern
några händer och fötter, äro ganska
minutiöst utförda. På afstånd gå nu
dessa finesser förlorade men bidraga å
andra sidan att ge själfva marmorytan
en rörlighet, som inte blifvit fallet om
densamma lämnats alldeles slät. Det vill
åtskillig kunskap till för att kunna ge
detaljeringen sin rätta valör, och i hela
reliefen finner jag intet af sekunda värde,
som kommer framför det hufvudsakliga.
Vidare må man beundra den omväxling,
med hvilken Bourdelle intresserar i de
fyllda ytorna, däraf somliga
ornamenterade, andra slätare, andra åter en
blandning af de båda. Häri har man äfven
förklaringen, att fastän alla reliefernas
figurer — så när som på Apollo själf —
äro framställda i profil, intrycket likvisst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
