Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Något om Oxford och dess historia. Af Mea Nordenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
ME A NORDENFELT
BIBLIOTEKET I MERTON COLLEGE, DET ÄLDSTA I OXFORD.
finnas, ej störa helhetsintrycket, utan allt
smälter samman i ett harmoniskt helt af
alldeles säregen prägel, där öfvergångarna
från gammalt till nytt, från fult till vackert,
förmedlas af de allt omslingrande
kläng-växterna. Ju längre tid man tillbringar
i Oxford, dess mer får man emellertid
klart för sig, att den medeltidsaktiga
stämningen i den gamla staden ej beror
pä denna yttre anblick allena; man
förstår, att det medeltida Oxford lefver kvar
ej blott i dess antika byggnadsverk utan,
hvad mera är, i dess institutioner, i dess
regler och förordningar. Väl är det sant,
att de gamla hvalfven och klostergångarna,
som omgifva kvadrater af gröna
gräsmattor, utöfva en sällsynt tjusning på sinnet
och förleda en att i fantasien drömma sig
tillbaka till förgångna tider, men dylika
stunder kan man få upplefva vid de flesta
minnesmärken med historisk tradition,
och den stämning, de framkalla, står i
skarp kontrast mot det moderna
brådskande lif, som pågår i dess omedelbara
närhet. Det egendomliga med Oxford
är just, att denna skarpa kontrast ej
förefinnes, och att de rester af en förfluten
tids åskådningssätt, som springa fram
midt bland tidsenliga anordningar, äro
minst lika öfverraskande som förekomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
