Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Något om Oxford och dess historia. Af Mea Nordenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
ME A NORDENFELT
som af ren böjelse räknade sig till denna
skara, fick han genast en viss
undantagsställning. Det var ej då som nu, att
vistelsen vid universitetet ansågs
medföra en viss social och moralisk
uppfostran vid sidan af den intellektuella,
och att unga män ur förnäma familjer
skickades dit för att draga fördel af den
förra alldeles oberoende af den senare.
Detta förhållande är ett af de säregna
dragen vid de moderna engelska
universiteten. Denna moraliska uppfostran, som
engelsmännen sätta så högt, medför
likställighet mellan ungdom af olika klasser
och befordrar »fair play». Det
intellektuella lifvet lider ej häraf, ty Alma Mater
skänker ej sina lagrar åt dem, som ej
ärligt och tåligt sträfva att eröfra dem.
Hur vanligt det var att de medeltida
studenterna hade att kämpa mot
ekonomiska svårigheter, bevisas bl. a. af
förekomsten af s. k. »chests» eller kistor,
som innehöllo penningsummor donerade
af olika personer och afsedda att mot
pant lånas ut till nödställda studenter.
Hur mången har ej med klappande hjärta
sett en gammal kär familjeklenod
försvinna ned i den stora kistans gapande
svalg, och med hvilken tillfredsställelse
har han ej firat välgörarens högtidsdag,
då locket åter öppnades, ifall han lyckats
skaffa sig medel att återlösa sin pant.
Denna seen med alla de ängsliga eller
likgiltiga ansiktena församlade rundt
kistan upprepas ej mera, den hör till det
förgångna, och det är blott i fantasien
som vi kunna få en fläkt af dess äkta
medeltida stämning.
Ju mera college-idén vann spridning,
ju säkrare blef studenternas ekonomiska
ställning, ty i och med det att de blefvo
medlemmar af ett college, kommo de i
åtnjutande af dess stipendier. Redan
under den första perioden af collegens
existens förekommo de båda formerna
af stipendietagare, de permanenta, s. k.
»fellows», och de som erhöllo understöd
endast under ett par studieår, s. k.
»scho-lars». Först långt senare öppnades
collegens portar för studenter, som betalade
för sig, och de fingo då namnet
»com-moners», emedan de själfva bestredo
utgifterna för sina »commons», d. v. s.
hus och kost. Då man nu ser de två
olika kategorierna af studenter svärma
omkring pä Oxfords gator, iförda sina
olika akademiska dräkter, scholars i långa,
rikt veckade kåpor med fladdrande ärmar,
commoners i kortare, ärmlösa kappor, som
enligt kutymen bland studenterna skola
vara så trasiga som möjligt, då bör man
i universitetets häfder söka förklaringen
till deras ursprung. Ty hela college-idén
framstår i sitt rätta ljus, först då man
sätter sig in i att dessa institutioner
bildades för att inom sina murar skänka
trefnad och studiefrid åt ett visst antal
obemedlade studenter, och att de
förmåner, som voro afsedda för dem, borde
komma de förmögnare till godo endast
mot en tämligen afsevärd ersättning.
Denna college-idéns utvidgning är
belysande för utvecklingen af
universitetet i sin helhet. De gamla formerna
sprängas ej sönder, de uråldriga
traditionerna sopas ej bort af vår moderna
civilisation, och för den ytlige iakttagaren
förefaller det som om det vore omöjligt
att rubba en enda af Oxfords
häfdvunna inrättningar. Men säkert fast
långsamt försiggå förändringarna. De
gamla formerna, som ej kunna sprängas,
tänjas i stället, och murarna vidgas för
att omfatta allt flera af Englands och
hela världens söner — och döttrar. De
två mest genomgripande förändringarna
i universitetets historia i vår tid är
upprättandet af colleges för arbetare och för
kvinnor. Dessa senare äro ännu ej,
formellt sedt, medlemmar af universitetet,
ehuru de bevista samma föreläsningar
och taga samma examina som studen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
