Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Kellgrensporträtt. Af Sverker Ek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLGRENSPORTRÄTT
309
handstil. Den ena Kiellgren, den andra
Clewberg. Bägge namnformerna peka
på tidig tid: då Clewberg 1788 adlades
till Edelcrantz, böra de åtminstone vara
fore denna tid. Kellgrenssilhuetten
ger ju också ett oemotståndligt
ungdomsintryck. Granska vi nu pannans
lutning, näsans och hakans form, se vi att
dessa drag öfverensstämma med Sergels
bild så nära som de olika afbildningssätten
gärna kunna tillåta. Silhuettlikheten
framträder ännu starkare, om man
betraktar ungdomsbilden genom papperet.
Fasthåller man i minnet medaljongens
ansikte, så är det ej omöjligt att få den
döda silhuetten att lefva upp med
Kellgrens ungdomsdrag. Det är samma
kast med hufvudet, fast här i en
ungdomligare variering. Detta uttryck
återspeglas kanske bäst af några verser ur Mina
löjen.
Som jorden vid den tända dag
I solens lånta färger prålar;
Så från et klarnadt sinne strålar
Det ljus, som stundom med behag
Vår lefnads nakna ocken målar.
Vända vi oss nu ifrån Sergels
medaljong framåt mot Martins stick, så ha vi
en etapp på vägen, nämligen Enhörnings
medalj, slagen 1795 och utdelad vid
Kellgrens begrafning. Denna är
synnerligen intressant, därför att vi i den
redan påträffa den föryngrande fyllighet
som får fullmoget uttryck hos Martin.
Detta iakttages påpassligt af samtiden,
Porthan skrifver därom i ett bref: »Den
är vacker och värdig, men ansiktets
fyllighet gör att likheten ej så lätt
igenkännes.» Också Leopold fäller i bref
en mycket liknande anmärkning.
Samma fyllighet som i Enhörnings
och Martins framställningar återfinna vi
i den lilla miniatyr, som prof. Sylwan i sin
uppsats Kellgrensminnen i Ord och Bild
1913 första gången publicerade. Särskildt
ifråga om hakpartiet måste det vara
beroende närmast af Martin. Att minia-
J. H. KELLGREN. BYST I MARMOR AF J. N.
BYSTRÖM. Tillhör Svenska akademien.
tyren är en minnesbild, framställd med
hjälp af sticket, framgår bäst af de
i-ögonfallande motsatser bilden själf
uppvisar. De djupa ögonhålorna tyckas ju
alldeles bestämdt tillhöra ett aftärdt
sjukligt ansikte. I denna detalj äga
vi säkert ett verklighetsdrag att taga
vara på.
Senare Kellgrensporträtt återgå i
allmänhet till Martins stick, fast de ofta
blifvit oformligt förändrade. Blott ett
par konstnärliga framställningar ha
kunnat tillägga något till Kellgrensbilden.
Byströms marmorbyst äger särskildt
intresse, då det är den enda framställning,
som tillåter oss studera Kellgrens
ansikte en face. Den befinner sig i Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
