Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Spåkvinnan mamsell Arfvidsson. Af Ernst Wallis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
ERNST WALLIS
Hans lilla handteckning visar oss
kaffegudinnan i det ögonblick hon spår. I
högra handen håller hon en rund hvit
kaffekopp, ur hvars djup den alltid
humoristiske Ehrensvärd låter en genius titta
upp, hvilken har tycke af en trollslända.
Spåkvinnan blickar allvarligt och
högtidligt ner i kaffekoppen för att af det svarta
grumset på dess botten inhämta svar på
de frågor den besökande framställt. Vänstra
handen lyfter hon i höjden, liksom för att
anropa ödets gudomlighet. På bordet
framför henne står en kaffekanna, ur hvilken
hon hällt den svarta spådomsdrycken i
koppen.
Det är det enda fullt säkra porträtt af
mamsell Arfvidsson, som för närvarande är
kändt. Mycket ovisst torde däremot vara,
huruvida det vackra, af Lorens Pasch den
yngre målade oljeporträttet, en kvinna i
hvit klädning med blå, spetsbesatt schal,
föreställer mamsell Arfvidsson eller någon
förnäm dam. Det tillhör sedan 1893
Nordiska museet.
En annan af det gustavianska
tidehvarfvets populäraste målare, Per
Hilleström, har efterlämnat åtskilliga
spåkvinnebilder. Det är möjligt, att konstnären sett
mamsell Arfvidsson och att han erinrat sig
hennes ansikte, då han målade dessa
intagande genrestycken. Om denna gissning
skulle vara riktig, har sibyllan varit en
gammal kvinna med vänligt, humoristiskt
utseende, alls icke vacker, men godmodig
och treflig.
Medan Ehrensvärd ritade af mamsell
Arfvidsson, samtalade han med henne. Hon
visade sig vara språksam och öppenhjärtig.
Några af hennes yttranden, förtjäna vår
uppmärksamhet, ty de teckna hennes
karaktär.
På Ehrensvärds frågor om hennes
spådomskonst svarade kaffegudinnan mycket
anspråkslöst: »Spår jag illa, är det min
skuld; kaffet kan döma illa, kaffet kan säga
mera än jag förstår.»
Vid sidan af denna anspråkslöshet
framträder redan vid detta tillfälle, då vi för
första gången få någon säker underrättelse
om kaffegudinnans spådomstkonst, en annan
af hennes karaktärsegenskaper: hennes
oförskräckthet gent emot högtstående personer
och hennes frispråkighet. Då Ehrensvärd
talade med henne om hertig Carls
handsekreterare, den inflytelserike frimuraren
och andeskådaren Björnram, utropade
kaffegudinnan lifligt: »Maken till människa har
jag aldrig känt, förbehållen och rädd om
allt, misstrogen och Gud vet hvad han vet
och döljer.» Möjligt är ju också, att bakom
detta ampra yttrande låg en viss jalousie
de métier mot den berömde andeskådaren.
Om kaffegudinnans spådomskonst
anmärker Ehrensvärd: »med största lätthet i
världen säger hon människors öden». En
af de spådomar, hon vid detta tillfälle
förkunnade, var ett krig med »ett folk, som
bor hvarest solen går upp ... ett fult folk
... ser grymma ut . . . ohyfsade ... vi
vinna.» Första delen af denna profetia
gick, såsom bekant, i fullbordan år 1788,
den sista år 1790.
Då Ehrensvärd i mars 1784 besökte
sibyllan, bodde hon ännu vid
Lästmakare-gränden midt ibland en burgen och delvis
aristokratisk befolkning. I samma kvarter
bodde t. ex. presidenten grefve von Düben
och grefvinnan Meijerfelt, en af Kellgrens
tre gracer. Under de tio eller elfva år,
mamsell Arfvidsson hade sin hemvist vid
Lästmakaregränden, förvärfvade hon sitt
stora rykte för’ mästerskap i konsten att
spå i kaffe. Men år 1785 måste den
af många zeloter illa sedda kaffegudinnan
flytta bort till en aflägsnare och vida
fattigare trakt, Johannes Östra Kyrkogata,
midt emot den ödsliga kyrkogården. I sin
bostad där mottog hon sommaren 1788
flere besök af hertig Carls vän Carl Göran
Bonde, hvilka denne skildrat i ett bref,
dateradt den 19 augusti 1788.
Sverige sväfvade då i yttersta fara att
tillintetgöras, i öster hade det att kämpa
mot Ryssland, i väster mot Danmark-Norge,
och till råga på olyckan var vår. styrka
försvagad genom det häftiga missnöjet bland
officerskåren. Allt detta fyller
kaffegudinnans hjärta med sorg, gör henne förvirrad.
Bonde berättar i sitt bref, att sibyllan
»spått tusen galenskaper». Bland annat
hade hon profeterat, att hertig Carl med
flottan skulle eröfra en fästning på en ö
(Kronstadt), att Fredrikshamn skulle blifva
intaget af svenska landtarmén, att
kejsarinnan Katarina skulle aflida på vintern
och att storfurst Paul’ skulle blifva fången,
fyra spådomar, som icke uppfylldes.
Hennes profetior om höga vederbörande hade
varit »hiskliga». »De tycktes äga samma
tragiska egenskaper som Romeo och Juliette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
