Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4 o6
HJALMAR HOLMQUIST
PETERSKYRKAN OCH VATIKANEN.
den katolska trons renhet höra ock Pius’
talrika mera lokala föreskrifter eller
nålstygn, såsom 1908 års förbud för franska
klerus att besöka statsuniversiteten,
fran-ciskanordens omorganisation 1911 med
afsättning af den tyske generalen
Schu-ler och ordensledningens lämnande till
en ultramontan italienare, Monza,
förbudet 1912 för den duktige franciskanske
kyrkohistorikern Holzapfel att fortsätta
med historisk forskning, varningen till
dominikanorden på generalförsamlingen
i Holland hösten 1913 att bättre vaka
mot modernism, afklippandet af
kom-promissartade försök till närmande till
grekiska kyrkan genom den saxiske
prinsens och professorns i Freiburg Max’
tillrättavisning 1911, förbuden 1910 för
lärare i Elsass att tillhöra den allmänna
lärareföreningen eller för konfessionellt
blandade sångföreningar att sjunga på
katolska kyrkogårdar, påbudet 1912 om
de italienska seminaristernas internering
i seminarierna äfven under ferierna, med
högst 10—14 dagars besök i hemmen,
för att skydda eleverna från
modernistiskt gift (hvilket nödläge, när sådana
medel måste tillgripas!), etc. Stor
uppmärksamhet har på detta område dragits
till den allt fort pågående striden i
Tyskland, om katolska arbetare endast få
tillhöra rent katolska arbetarföreningar
(så den s. k. Berlin-riktningen) eller äfven
interkonfessionella kristliga
arbetarföreningar (så den s. k. Köln-riktningen).
Pius X uttalade sig i en encyclika 1912
tydligt för Berlin, om ock med
försiktighet af hänsyn till det större
Kölnföreningarna, hos hvilka ock tyska
centern tydligen sökt politiskt stöd.
En särskild ställning i Pius’ sträfvan
att med kyrkorättens medel öka kyrkans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
