Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Pius X:s kyrkoregering. Af Hjalmar Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PIUS X:s KYRKOREGERING
413
att erkänna en mot sig fientlig prelats
utnämning till ärkebiskop i Genua, och
Pius svarade med biskopligt interdikt
öfver Genua. Men så kommo under
det sistförflutna året märkliga fenomen:
tillåtelsen från kurian för de katolska
valmännen att bilda särskilda
valföreningar, för hvilka själfva Merry del Val
utarbetat statuterna; katolskt stöd vid
de senaste riksdagsvalen åt den liberala
regeringens kandidater, där dessa gåfvo
löftet att ej låna sig till angrepp mot
bestående kyrkliga ordningar och
läroanstalter; den politiska katolik-ledaren
grefve Gentilonis visserligen officiellt
afvisade förklaringar i en intervju om
samarbetet med regeringspartiet och
katolikernas politiska förhoppningar;
ärkebiskopens af Undine Rossis uttalanden
på sociala katolikkongressen i Milano
dec. 1913 om nödvändigheten af och
villkoren för påfvens politiska frihet, den
katolske grefve della Torres kommentar
häröfver och Osservatore Romanos nya
dementier. Det kan bakom dessa
företeelser ligga schackdrag och motdrag
i den dolda kampen mellan kurian och
det nationella katolska Italien; men
uttalandena kunna lika väl betyda, att
Pius och Merry del Val verkligen
beslutat sig för det stora offer af
traditionerna från Pius IX, som enbart skulle
kunna möjliggöra förnyad påflig makt
öfver Italiens folk, och att här sålunda,
trots Osservatore Romanos dementi,
en diplomatiskt försiktig begynnelse
gjorts att afveckla påfvedömets anspråk
på Kyrkostaten. Om så är fallet, är det
en episod af världshistorisk betydelse,
som passerat oss förbi.
Om Italien sålunda vållar papalismen
svårigheter, har denna kunnat glädja sig
åt desto bättre stöd i trippelalliansens
bägge andra riken. I själfva verket har
katolska kyrkans politiska tyngdpunkt
under Pius X:s regering legat däri, ej
minst i Österrike-Ungern. Ett bekant
exempel på kurians makt i detta rike
är, »fallet Wahrmund», när påfvens vilja
1909 nödgade den Österrikiska
regeringen att under rätt generande former
från Innsbrucks jesuitledda universitet
aflägsna den mot Pius’
modernistencyklika kritiske juris professorn Wahrmund.
Med hvilket välbehag Pius då omfattade
den »mot Petri stol alltid i vördnad
hör-samme» kejsar Frans Josef, hade jag
tillfälle höra i den ofvan omnämnda
audiensen. Från sitt första regeringsår
inledde Pius en energisk motaktion mot
Los von Rom-rörelsen, ej utan
framgång. Folkräkningen i Ungern 1910
visar, att protestantismen i Ungern
långsamt men säkert går tillbaka till favör
för katolicismen; därifrån kom ock 1913
största delen af den i riket
beaktansvärdt stora öfvergången från evangeliska
till katoliker. — Mest typiskt framträder
i Tyskland ultramontanismens förmåga
att använda den moderna
parlamentarismen till katolsk maktökning (t. ex.
modernistedens faktiska genomförande
1911 och jesuitlagens upphäfvande i
riksdagen 1913, visserligen för tillfället
tillbaka-visadt genom förbundsrådet). Då
händelserna från Tyskland relativt bäst återgifvits
i den svenska dagspressen, må de här
förbigås. Det ärju ett säreget förhållande, attden
personligen starkt reformerte och öfver
Luthers protestantiska fädernesland
regerande kejsar Wilhelm nu torde utgöra
papalismens mest omhuldade stöd.
Han är ock vida mer än de katolska
monarkerna föremål för hyllning i kurian
som »helig», ej minst sedan han,
uppenbarligen enligt påflig önskan, afstod från
att själf besöka sin politiske allierade
vid 1911 års nationella italienska
jubileum. Det var en monark som kunde
utan betänkligheter genom sitt besök
vid Qvirinalen hylla det enhetliga
kungariket Italien, Sveriges konung Gustaf V;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
