- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tjugutredje årgången. 1914 /
445

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Den döde mannen. Fastlagsspel af Hans Sachs. Öfversättning af Sigrid Elmblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN DÖDE MANNEN

FASTLAGSSPEL AF
HANS SACHS

PERSONER:
Hans — mannen. Grannkvinnan.
Hustrun. Grannen.

hustrun (kommer in mea

mannen och säger)’

Kär mannen min, en bön jag har.
Gif mig på den ett gunstigt svar!
Säg mig — men håll med gyckel inne —
har du mig kär uti ditt sinne?
Det lyster mig en gång att höra.

mannen:

Jag kan dig ej till viljes göra,
förty du lägger städs i dag
ett dubbelspel. Än till behag
än mig till harm du blott dig skickar.

hustrun :

Kär mannen min, säg, när du blickar
mig huldrikt an — så jag det vet.

mannen:

När du i ärbar ödmjukhet
gör hvad jag bjuder, snabbt och villigt,
då älskar jag dig rätt och billigt.
Och att dig spara från all nöd
mitt tungt och surt förtjänta bröd
med dig jag delar och dig ger
kram, smycken, bjäfs och annat mer.
Det gör jag dig till fröjd, och tedde
du städs dig så och mig beredde
allenast hjärtelust tillbaka
jag prisade dig väl som maka.
Då rådde kärlek i vårt bo
och växte stark i gunst och tro.
Men nu den flyr, och du är skuld
att ej jag ständigt dig är huld.

hustrun:

Kär mannen min, så säg mig ett,
hvarmed jag dig ej täckes rätt,
så jag till nöjes dig kan blifva.

mannen:

Därpå jag vill besked dig gifva.
När hemligt eller uppenbarligt
du ej min vilja lyder snarligt
jag annat ej än harmas kan.

hustrun :

Men säg mig då, min käre man
hvad gör jag dig till missbehag?

mannen:

Det täljes icke på en dag.

Med ord som dåd du så mig plågar

att städs min vrede åter lågar.

hustrun:

Men hvarmed vållar jag förtret,
kär mannen min?

mannen:

Vet du ej det?
Om huset du dig föga bryr.
Din galla ständigt ut du spyr.
Och hvar du kan, med listig art
du håller med min vederpart.
Ej rätt för dig jag hafva kan,
som vor’ jag kvinna och du man.
Med slika låter du fördrifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:54:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1914/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free