Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Konstutställningen i Malmö. Af Carl G. Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
CARL G. LAURIN
friska landtflickor, af trötta herrar och
intensiva världsdamer, som i violetta
underkläder öfversatte Stéphane Mallarmé och
Tomas à Kempis till lillryska. Och ungefär
detta fingo vi se. Minst häpen blef man
väl åt det extrema, Kandinski,
Javlen-ski och de andra. Kandinski var känd
förut, och att komposition 6 afsevärdt
skulle skilja sig från de fem föregående
kompositionerna, var väl ej att vänta.
Det är alldeles klart att just den
sortens målning skulle bli sympatisk för
det folk, som enligt Georg Brandes’
sanna och målande uttryck alltid »vil
löbe linen ud». Det förefaller mig också
som skulle ryssarna lyckats bättre, ha
en starkare klang i färgen än
västeuro-peerna. Min beskedliga natur gör att jag
sätter mest värde på det minst extrema.
Martyros Sariane måtte väl ej ta
martyrminen på sig, om man säger att hans
orientaler voro på ett förbluffande sätt
äkta. Sedan man framhållit att Paul
Trubetskoj och isynnerhet Somoff
verkligen saknades, kan man häpna åt hur
chefen för konstafdelningen burit sig åt.
Med sin både fina och hjärtliga
gästfrihet och sitt öfversvallande
tillmötesgående kan det ibland hända, att hos
ryssen hållen är något tunnare än lofven. Hur
har den stora samlingen
SEROFF-mål-ningar, innehållande pärlan »Moder med
barnet», kommit hit? Tolstoy har en
undersökning, som mynnar ut i att den unga
oberörda flickan förlorar genom
moder-skapet. För den som tror tvärtom är
ansiktet på denna tafla en illustration på
hvad materniteten har gett för ytterligare
tjusning åt detta anlete, som ett
drömmeri för en annan, ett uttryck af andlig
jämvikt har gjort ännu dyrbarare,
ännu mera vördnadsbjudande. Ryssarna
anse sig förstå sig på kvinnor alldeles
speciellt. Jag har hört icke-ryssar, som
lefvat decennier i Ryssland, säga: »Jag
talar naturligtvis bättre mitt modersmål
än ryska, men då jag vill beskrifva en
kvinnas alla förtjänster, gör jag det
saftigare och mera träffande på ryska». Jag
kom att tänka på detta yttrande, då jag
såg vissa ryska damporträtt. Alla
skiftningar i det sensuella, men också i det
intellektuella återge en Seroff och en
Golovine med en lika stor psykisk som
konstnärlig säkerhet. Hur präktigt
komponerar ej Golovine in sina porträtt.
Det påstås att ryssarna ha särskildt goda
skådespelare. Med hvilken naturlig
pondus har ej Varlamoff placerat sig —
(han lär verkligen vara aktör) — på
Golovines nu af Nationalmuseum inköpta
tafla, men också de andra sitta med den
säkerhet och den naturliga
monumentalitet, som är både målarens och modellens
förtjänst. Så t. ex. Golovines »Dam i
blått», och hon har dock satt sig på ena
benet. När man har den rätta
stilkänslan, kan man göra hvad som helst, och
stilkänsla, det ha ryssarna, ej minst då
det gäller den historiska doften. En
Roerichs afgudatempel med de delvis
rödmålade afgudarna och djurskallarna
mot den blåa floden och ej minst
alexander Benois i sin »Comédie Italienne»,
där man kände sig stå inför det mest
intima medkännande för en förfluten tid, som
jag kan minnas, äro tillräckliga exempel.
Kanske att det är konstnärligt farligt
att till den grad kunna krypa in i
midten af 1700-talets uttryckssätt, men nog
är det psykologiskt spännande att se
Benois’ dekorationer till Goldonis La
Lo-candiera. Jag vet ej om det är
illusionskonst eller expressionism, men han låter
oss ej bara veta hur det såg ut, utan
också hur det kändes vid den
föreställningen. Han har målat ett förslag till
teaterdekoration, som har blifvit mera
illusoriskt än verkligheten. Man kan bli
yr i hufvudet för mindre. Det blir man
också till slut af hela konstutställningen,
liksom af flera andra roliga saker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
