Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Robinson. Af Ellen Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
582
ELLEN KEY
gömd att han också blifvit glömd.
Endast en gång under 1890-talet
uppmärksammades åter hans namn och då på
grund af en insats på ett helt annat
område. Med anslag af Lorénska
fonden gjorde han de undersökningar om
Tjenare, Statare och Torpare, som utgöra
n:o I, 6 och 7 i Lorénska skriftserien.
Senare kom — som ett tillägg till dem —
småskriften: Behöfver Sverige en arrendelag?
Pressen lofordade dessa
undersökningars sakliga värde. De mer insiktsfulla
framhöllo fördelen af att de skett genom
en person med psykologisk blick och
hjärtevarmt mänskligt deltagande;
likaledes påpekade någon gagnet af att
denna statistik tillkommit omedelbart,
utan några bearbetande mellanhänder.
I all sin stillsamhet utgöra dessa
skrifter en kraftig gensaga mot de patrioter,
som ropa om bristande fosterlandskänsla
hos våra utvandrare — medan de själfva
intet velat göra för att lösa den redan
för E. G. Geijer och hans samtida
brännande frågan: om de icke jordägande
jordarbetarnas välfärd och framtid.
* *
En ny upplaga af Robinsons skrifter,
ökade med brefutdrag och i tidskrifter
spridda eller ännu otryckta uppsatser,
borde utgifvas. Om än nutiden, med sin
uppdrifna stilkonst, säkert i än högre
grad än Robinsons samtida torde beklaga
en viss tyngd, omständlighet och
oklarhet i framställningen, så finnas å andra
sidan vissa förutsättningar att nutiden
skall ge rätt åt Hellen Lindgrens omdöme
om Robinsons stil: »Öfver den ligger
detta gedigna och oförgängliga, som
blott det mödosamma idéarbetet,
pärl-musslans sprängning, kan skänka.»
Om än Robinsons tolkningar af
diktverken ej alltid kunna fritagas från
konstruktion; om än hans idealism stundom
har för svag känning med verkligheten,
hur litet väga dessa svagheter mot så
sällsynta företräden som detta ädla
frisinne, denna fördomsfria djupblick, denna
allvarliga tankemöda, denna ridderliga
rättvisa, denna stilla själfständighet!
Robinson tillhörde det fåtal, som — för
att bruka ett ord af A. F. Lindblad om
en annan författare — skrifva
perpendi-kulärt. Det är endast af dessa författare
man får mera, ju mer man läser dem.
Det händer ej sällan att sådana
skriftställares verkunder mansåldrar
liggaglömda. Så kommer någon, som i dem finner
en »upprinna», ett af de rena flöden, där
en ny tid får ett bad till den heliga
andes förnyelse.
Robinson är ej endast en af vårt
lands få själftänkare. Han är äfven en
af våra än mer sällsynta förkunnare af
oförgängliga religiösa sanningar. Hvad
han framför allt förkunnat är religionens
största frälsningsuppgift, den hvilken det
rena utflöde af den germanska andan, som
i lifstiden kallade sig Angelus Silesius,
uppenbarade i tre ord:
Mensch, zverde wesentlich!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
