Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Licium. Af Bertha Hübner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LICIUM
663
för icke mindre än fyrtioåtta kyrkor,
däribland till fem kyrkor i Stockholm: Gustaf
Vasa-kyrkan, Hedvig Eleonora, Jakobs,
Klara och Maria kyrkor.
Efter uppmaning från museihåll förses
Liciums kyrkliga textilier numera med en
signatur, ordet Licium samt årtal.
Liciums paramentala verksamhet är,
såsom otvetydigt framgår af Agnes
Brantings studieriktning, starkt rotad i den
kyrkliga traditionen. Att genom en
inträngande och förnyad uppfattning af denna
gifva verklig kyrklig stämning åt den af
ålder för gudstjänsten så betydande textila
konsten torde vara Liciums grundprincip,
och dess fullödigaste kompositioner äro
genomträngda af den religiösa känslan från
djupt religiösa tider. Sofia Gisbergs
innerligt uppfattade framställningar ur den
kristna symboliken och hennes ädla
linje-iföring äro synnerligast i hennes
sorgeantependier af en omedelbart tagande stämning.
I många af de paramentala uppgifter,
som blifvit Licium förelagda, har föröfrigt
en viss stilbundenhet nödvändigtvis
begränsat den konstnärliga friheten. Den
kyrkliga textila skruden bör ju med sin
omgifning bilda ett harmoniskt helt, och då
flertalet af våra kyrkors arkitektur
härstammar från äldre tider, så måste vid ett
förnyande af skruden härtill tagas hänsyn.
Detta förhållande kanske dock icke alltid
tillräckligt blifvit beaktadt vid kritiska
utställningsstudier och bedömande af Liciums
paramentala verksamhet. En modern,
synnerligen vacker inkomponering i stil med
arkitektur och miljöförhållanden är det för
Kiruna kyrka nyligen utförda altarbrämet,
komponeradt af Lotten Zeinwoldt-Kellgren.
De ornamentala motiven: djurkretsens tolf
symboler och två renar på ömse sidor af
lifsträdet äro utmärkt funna, och den enkla,
fasta, nästan karga linjeföringen ansluter
sig värdigt till den allvarliga
kyrkointeriören med dess grofva bjälklag.
En stor rikedom präglar flertalet af
Sofia Gisbergs paramentala
kompositioner. Klara kyrkas antependium är
särdeles karaktäristiskt för detta
kompositionssätt. Motivet är den hvita liljan. Själfva
antependiet är orneradt med ett rikt
mönster af liljor, inpassade i medaljonger,
hvilka med bandornament äro
sammanflätade med hvarandra. Sömnaden utgöres
hufvudsakligen af kontursöm med guld och
DALARNES BONDETÅGSSTANDAR.
KOMPOSITION AF GUSTAF ANKARCRONA. 1914.
silke, och det hela verkar som en rikt
skimrande yta, där den ena detaljen strängt
afväger den andra. Öfver detta broderi
nedfaller det ännu rikare brämet med liljor
mot guldgrund.
Detta nära nog öfverrika
kompositionssätt har sin förklaring i Liciums ställning
till frågan om från hvilken plats i kyrkan
man skall beräkna att altarskrudens
ornering företrädesvis bör göra sig gällande.
Licium omfattar principen att man från
kyrkans midtparti skall uppfatta
hufvudin-trycket, men att man sedan ju längre man
kommer fram skall kunna gradvis upptäcka
ett rikare innehåll.
Ett förnämt och solidt utförande
präglar i hög grad Liciums kyrkliga textila
konst. I teknikens omväxling, i arbetets
precision, i fina och omsorgsfulla
afslut-ningar täfla de, när kostnaden får
motsvara hvad anstalten kan prestera, med de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
