Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - John Forsell og de nordiske ballader. Af Gunnar Hauch - Ur bokmarknaden. Af Torsten Boheman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
668
GUNNAR HAUCH
tonedigtere var sjældent eller aldrig
dramatikere, men manglede derför ikke vilje og
evne til at skildre store tildragelsers
udvikling; balladen blev da ofte den
kunstform, hvor dét lykkedes, som sjældent med
held gennemførtes i musikdramaet. Naar
balladen ikke desto mindre har haft svært
ved at finde sine udøvere ligger det først
og fremmest deri, at den ikke har den
samme mulighed for at tækkes det store
publikum som romancen, og alene dette
var mere end grund nok for de fleste
sangere ; men omend en og anden havde lysten
til at bejle til balladen, kunde evnen ikke
altid opfylde de betingelser, der stilledes.
Storhed og stilsans er de egenskaber,
balladen kræver af sin månd. Der hørte
derfor en Forsells storhed baade i villen
og kunnen til at fore den opgave
igennem, han i høsten igir paatog sig,
men til gengæld fandt Forsell her det
omraade, hvor han maaske er naaet
højst. Hemmeligheden i Forselis kunst,
som den ytrer sig paa scenen og i
koncertsalen, ligger i den stiliserede
linjevirkning, den mærkelige evne til at trække et
musikværks linjer op med storstilet kraft
og frapperende anskuelighed; men dertil
kommer at over hver en tone, fra det
malmfuldeste forte til det mygeste piano,
er der bredt den sjældne lyriske timbre at
hans stemmes underfulde klang. Disse
egenskaber er det som forenede gør
Forseli til den uforlignelige ballade-sanger. —
Den interesse, Forsell har forstaaet at
vække for balladen, har ikke blot vendt
opmærksomheden mod fortiden, men har ogsaa
øvet sin indflydelse paa nutidig svensk
komposition. Endnu venter adskillige
ballader fra ældre tider paa deres genopførelse,,
men om der til dem ved kommende aars
ballade-koncerter stadig vil slutte sig unge
og nye, da kan Forsell med rette tilskrive
sig en stor del af æren derfor, og heri
ligger mulig hans største triumf — og
største belønning! —
UR BOKMARKNADEN
Tobias Norlind: Allmänt musiklexikon. H. i —12.
Wahlström & Widstrand, Stockholm.
I USIKH ISTORIEN är en
vetenskap, som endast i ringa
utsträckning har bedrifvits i vårt land.
Hvad vi äga af inhemsk
musikhistorisk litteratur är så försvinnande litet, om
man jämför med hvad som har framkommit
på de stora språken. Af rent vetenskapliga
verk finnas blott ett fåtal, och af dessa äro
de flesta föråldrade. Så är fallet med de
musikhistoriska lexika af Envallsson, Höijer
och Bauck. Af musikhistorier ha vi två,
Baucks lilla, äfven den nu föråldrad, samt
Valentins mera populärt hållna arbete. Af
skönlitterärt-musikhistoriska verk äga vi en
del uppsatser af Josephson, Ödman och
Lindgren, hvilka ju alla tillhöra äldre tider.
Den moderna musikhistoriska forskningen
representeras endast af ett namn, och det
är doktor Tobias Norlind. Genom flera
goda arbeten, byggda på grundliga
första-handsstudier, har han förskaffat sig ett namn,
som aktas både inom och utom landet.
De viktigaste af dessa arbeten äro : »Svensk
musikhistoria», »Om språket och musiken»,
»Beethoven», samt ett flertal uppsatser i
in- och utländska facktidskrifter. Endast
sällan inträffar det, att pioniären får skörda
äran af sitt arbete, men här föreligger detta
sällsynta fall. Samtidigt som doktor
Norlind är den förste, som i större stil drifvit
musikhistoriska studier, är han gifvetvis den
förnämsta auktoriteten på detta område och
kan värdigt ställas vid sidan af det hittills
största namnet i Skandinavien, dansken
Hammerich.
Öfverhufvud taget har Danmark varit det
ledande skandinaviska landet i fråga om
musikhistorisk forskning. Ett flertal
utmärkta arbeten ha vi danskarna att tacka
för; jag vill här endast påminna om pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
