Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Esaias Tegnér. Född den 13 januari 1843. Av Axel Moberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AXEL MOBERG
Ta
"c
ESAIAS TÉGNER. I 868.
honom, nu skall han åtminstone på
något sätt genom vår nya kyrkobibel nå
ända ut till varje småskola och varje
barn i vårt land.
Tegnérs första vetenskapliga arbeten
rörde sig på de semitiska språkens
område, och vittnade redan om hans
intresse för det historiska och jämförande
språkstudiet. För just dessa språks
vidkommande stod ett sådant studium då
ännu i sin första begynnelse och har ej
förr än ett godt stycke in på 1900-talet
fått sin mera fasta systematiska
grundläggning. Det kan då vara heder nog
för våra fåtaliga svenska semitister, att
i det tyska grundläggande huvudarbetets
översikt över denna vetenskaps historia
och föregångsmän under 1800 talet jämte
ett knappt tiotal namn på tyska forskare
förövrigt endast ett engelskt, men tre
svenska namn ansetts värda att framhållas,
Tegnér, Almkvist och Lindberg. Men
ser man till Tegnérs förutsättningar och
till tidsomständigheterna i övrigt, kan
man icke undertrycka den tanken att
mycket sett annorlunda ut, visserligen
också för Tegnér, men framförallt för
den jämförande semitiska
språkvetenskapen, om Tegnér icke så snart kallats
bort från sin professur till
bibelkommissionens dryga arbete.
Redan långt förut hade Tegnér dock
kommit in på i viss mån andra banor.
Den jämförande indoeuropeiska
språkforskningen gjorde på 1860 talet sitt
inträde även i den svenska vetenskapliga
världen. Tegnér erhöll med sin
adjunktur vår första akademiska
lärarebefattning i detta ämne, vilket nu i vårt land
representeras av tre professurer, vilket
omgestaltat vår språkvetenskap och i
vars tecken särskilt den nordiska
språkforskningen haft en verklig storhetstid.
Vid sidan om sitt akademiska auditorium
vann Tegnér genom sina skrifter mycket
snart ett större, icke blott i fackmännens
krets, utan i Sveriges och
grannländernas bildade allmänhet. Sällsynt
vidtbe-rest inom språkens värld har Tegnér
sökt sina ämnen på skilda håll. Med
förkärlek dröjer han vid frågor av
allmän språklig art, allra helst dock vid
allt som rör vårt eget språk, dess liv
och utveckling. Men man må följa
honom än så långt bort i främmande språk
och föreställningskretsar, alltid finner han
anknytningspunkter till vårt eget i
språk-och tankeliv, alltid får han tillfälle att
giva en upplysning eller en vink, som
kan ha omedelbart intresse. Aven Ord
och Bild har i uppsatsen »En
österländsk besvärjelse och västerländsk
folktro»1 ett vackert prov på denna konst.
Jämte ett vetande och ett minne, vars
förrådsrum tyckas outtömliga, äger
Tegnér en fantasi, som är icke blott
vetenskapsmannens förmåga av kombination,
utan fastmer skaldens gåva att se allting
konkret och levande. Han är icke
anatomen som med dissektionskniven
blottlägger den döda organismens byggnad,
1 Se Ord och Bild 1894.
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
