Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Världskriget. Några betraktelser. Av Pontus Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PONTUS FAHLBECK
förloppet verka. Den teorien fann
nämligen stöd uti all naturvetenskap, vilken
enligt sina begrepp och metoder icke
kan på annat sätt betrakta världen.
Och sä länge naturvetenskaperna hålla
sig inom sina respektive områden, är
därom intet att säga. De ha med den
slagrutan nått sina storartade resultat
och ha ingen annan väg att gå. Men
den darwinska förklaringen av
livsformernas uppkomst och utveckling lockade
till en allmän naturvetenskaplig
världsförklaring, vilken i sin ordning ledde
till en »materialistisk världsåskådning»,
som bredde ut sig bland massorna och
blev som ett nytt evangelium bland dem.
Därmed gingo naturvetenskaperna ut
över sina råmärken. Världsförklaringar,
d. v. s. förklaringar av världarnas och
livets uppkomst, kunna med litet fantasi
konstrueras på basis av de exakta
kunskaper vi äga om de yttre tingen och
äro intet att anmärka på. Det är först
när på dessa bygges en världsåskådning
som gränsen överskrides. Ty en
världsåskådning berör ting, som
naturvetenskaperna med sina metoder aldrig nå,
och utgör en ersättning för religion.
Det är en sådan som vår tid sett
uppstå och som besjälar icke blott mängden
av de s. k. bildade utan ock stora delar
av folkets massa. Vad detta betyder känna
vi av historien. Ty en gång förut har
en på naturvetenskaperna byggd
materialistisk världsåskådning behärskat ett
folks både högre och lägre klasser. Det
var under det s. k. upplysningstidevarvet.
Verkan därav spordes uti den franska
revolutionens många överdrifter och
ohyggligheter. Liknande verkningar
förspörjas i våra dagar på många håll och
icke minst uti den politik, som ledt till
världskriget.
Det är en gammal tvistefråga,
huruvida det kan givas en verklig moral utan
religion av högre slag. Huru man än
ställer sig till den frågan, lär man icke
kunna förneka, att de religiösa
föreställningarna hos kulturfolken utöva inflytande
på moral och rättsbegrepp. Och
detsamma måste ännu mer vara fallet med
en tankeskapelse sådan som en allmän
världsåskådning. Den är en självgjord
eller fritt väld övertygelse och bör
därför inverka på’ alla sedliga begrepp och
föreställningar. Visserligen är det ett
faktum, att i mänga fall mellan en mans
världsåskådning och hans gärningar icke
röjer sig något direkt sammanhang.
Mångfaldiga teoretiska materialister följa
sålunda i hela sin vandel en upphöjd
moral, men det är en inkonsekvens som
hedrar deras hjärtan och förklaras av den
alltjämt levande religiösa traditionen.
En materialistisk världsåskådning, enligt
vilken intet högre ändamål än att leva
livet på behagligaste sätt finnes varken
för den enskilde eller för släktet, bör
logiskt föra till själviskhet och
maktsträvan. Ty även när den på en sådan
världsåskådning byggda moralen når som
högst, är den intet annat än en
do-ut-des-moral, som förslår för affärslivet.,
men därutöver icke och särskilt ej i
konfliktsfall mellan det egna och andras
intressen, då endast Kristi milda
kärlekslära eller Kants sträva pliktlära ge det
stöd och den idealitet, som kunna lösa
konflikterna och adla samlevnaden. Men
endast ett mindretal hos ett av
materialistiska åskådningssätt genomsyrat
folk-lär höja sig ens till nyssnämnda
utili-taristiska affärsmoral. Den stora massan
stannar ett eller flera steg lägre. Ty
den förråas uti sitt känslo- och tankeliv
av materialismens evangelium. Och så
växa de gamla instinkterna av
självhävdelse och maktlystnad och som en
yttring därav även penningbegäret.
Kapitalismen, en annan av den nyare
tidens framträdande företeelser, är i
nära släkt med den materialistiska världs-
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
