Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Mazepa. Av Victor Hugo. Översättning av Erik Lidforss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR HUGO
II.
Geni! När Din eld i en dödlig du tänder,
som fånge han binds vid en vildhästs länder,
vid dess skummande kropp.
Förgäves han kämpar, vildt framåt går färden —
till vidder långt bortom den vardagsgrå världen
sprängas portarna opp.
Med honom du fram genom öknen ilar,
längs sjöar och berg, och som bågens pilar
upp mot molnens kam.
Och väckta av vilda färden följa
hemska andar, som än sig dölja,
än tränga sig fram.
Med honom du flyger på flammande vingar,
från jorden till andevärlden du svingar,
och du fram honom bär
till evighetsflöden.’ På nattlig himmel
du jagar i stjärnornas gnistrande vimmel,
i kometernas här.
Och ringhöljd Saturnus och Herschels månar,
polarnattens lufthav, som vitnar och blånar
i norrskenets ljus,
allt ser han, och tillvarons gränsmärken falla,
och nya världar sig öppna och kalla
med evighetsbrus.
Blott änglarna och demonerna veta
hans vånda, hur blixtrar, flammande heta,
dra förbi som en vind;
hur i feber av yrande gnistor han brännes,
hur kalla vingslags glidande kännes
över blödande kind.
I fasa han ropar, men framåt blott bär det.
En skräckslagen, vanmäktig människa är det,
som dig pressar så tung.
Vart steg för allt närmare gravens galler.
Och nu är han framme . . . han stapplar, han faller,
och sig reser som kung!
ERIK LIDFORSS.
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
