Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Resan. Av Charles Baudelaire. Inledning och översättning av Nils Östberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHARLES BAUDELAIRE.
RESAN
Av CHARLES BAUDELAIRE
INLEDNING OCH ÖVERSÄTTNING AV NILS ÖSTBERG
E SEXTIO ÅR som förflutit,
sedan Baudelaires Fleurs du
mai först kom ut, äro kanske
ej tillräckliga för att vittna om
verkets livskraft — åtminstone
i jämförelse med författarens ärelystna
dröm om »les époques lointaines» äro
de endast en kort tidsrymd — men de
kunna ge ett lagom avstånd för att mäta
dess höjd över tidens yta. Resultatet av
en överblick från denna ståndpunkt blir,
att man i den samtida och efterföljande
franska litteraturen, och varför inte den
europeiska, nog kan finna poeter, vars
bild, sammansatt ur deras mångfaldiga
verk, ter sig rikare än Baudelaires, och
lätteligen enskilda dikter av renare lyrisk
glans än någon i Fleurs du mai, men
icke någon diktsamling med dess fasta
och enhetliga hållning, skakande kraft och
djupa verkan, det sista både i litteratur-
historisk och rent psykologisk bemärkelse.
Barbey d’Aurévilly påpekade redan i
sin recension samlingens genomtänkta
komposition, att den var byggd och utvecklad
som ett drama. Säkerligen skulle denna
jämförelse kunna genomföras i detalj, och
det vore onekligen en spirituell uppgift för
en finkänslig analys. Men viktigare än
sådana subtiliteter är att känna den anda,
vars ström flyter genom alla de skiftande
uttrycken och gör samlingen till en helhet,
en konstrikt snidad bägare, i vars fasetter
samma mörkt gnistrande fluidum bryter sig.
Andan i Fleurs du mai? Den är väl ännu
i dag och även i vårt land skäligen
misstänkt av godt folk, som ej läst dem men
hört ryktet om åtalet för sårande av den
allmänna moralen. Sedan dess har det
användts så mycket patos på att rentvå detta
och andra litterära verk, som råkat i
samma fördömelse, att de till slut stå där med
251
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
