Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Hostrup. Ett hundraårsminne. Av Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOSTRUP
Detta skrevs 1846. Men den 14 mars
1848 tågade i allt fall »Gjenboerne»
med pukor och trumpeter in på den
kungliga teaterns seen. Tronombyte
hade kort förut ägt rum, och dagarna
efteråt skedde ju det bekanta
ministerskiftet, då »studentpolitikerne» från det
gamla Academikum kallades till statens
styre.
»Gjenboerne» delade alltså öde med
den studentvärld det avbildade. Dess
födelse betecknade studenternas förening
till ett lag (1843 —1844); dess inträde
på kungliga teatern 1840-talets
studentpolitiks seger i det offentliga livet.
Redan därförinnnan — 1845 — hade
f. ö. ett mindre stycke av Hostrup, det
lustiga, hemtrevliga »Intrigerne», med
motiv från en prästgård pä landet,
vunnit inträde å den kungliga scenen.
»Gjenboerne» har så småningom
kommit att räknas till teaterns klassiska
repertoar, och en hel rad av utmärkta
skådespelare ha excellerat i dess
huvudroller, exempelvis Kristian Mantzius och
Olaf Poulsen som Buddinge (vilken nu
senast med stort bifall spelats i danska
landsorten och i Göteborg av Karl
Mantzius), Phister, Emil Poulsen och
Jern-dorfif som Jerusalems skomakare (likaledes
spelad av Mantzius far och son); C. N.
Rosenkilde, Adolf Rosenkilde, Peter Schram
och Karl Mantzius som kopparslagaren,
Fru Södring, Fru Phister och Fru
Jonna Neiendam som kopparslagarfrun,
Hultmann och Johannes Poulsen som Klint
o. s. v. Att ha lämnat tillfälle till så
utomordentliga prestationer av en hel
rad ypperliga artister visar bäst vilket
dramatiskt och komiskt spårsinne,
vilken vis comica som Hostrup besatt.
Det må f. ö. anmärkas att under den
tid då vaudevillens skapare J..L.
Heiberg vark. teaterns ende direktör — 1849
—56 — höll han sin teater stängd för
de Hostrupska studentskådespelen: »Gjen-
c. hostrup.
boerne», »Intrigerne» och »En Spurv i
Tranedands». Det skedde med den
egendomliga motiveringen, »att de hade
en så speciellt lokal prägel och röjde
ett så säreget ursprung att de
tvivelsutan bättre ägnade sig för
privatföreställningar än för en teater». Var här
månne icke en smula jalousie de métier
med i spelet? I varje fall har
»Gjenboerne» spelats väl omkring 300
gånger på den kungliga scenen och bör
alltså ha passat där trots sin »lokala
prägel»!
Framgången hade manat Hostrup att
fortsätta, och år 1846 hade han sitt andra
stora studentsångspel *En Spurv i
Tranedands»färdigt. I detsamma påträffa vi ett
par studentfigurer från det äldre stycket,
sålunda Klint, som blivit äldre och visare
och är en sorts rådgivare åt den unge
nybakade studenten Halling, vilken tagit
arv efter honom; Sören Torp, den store
begreppsjonglören, som nu läst ett
stycke vidare i sin Kierkegaard, samt Hutter,
som från mera allmän vältalare och
kosmopolitisk frihetsman utvecklat sig till
glödande skandinav den där vältrar sig
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
