Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Jeppe Aakjær. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JEPTE AAKJÆR. I 9 I 6.
JEPPE AAKJÆR
Av FREDRIK VETTERLUND
AEN VAR det sandede
Landskabs Sjæl, og den leende
Maane havde aldrig set sin
naragtige Maske i et klarere
Spejl. Den udsprang dybt inde mellem tunge
Lyngbakker — ingen vidste rigtig, hvor — og
listede sig langsomt og tøvende uden Larm
og uden Vrede ud mod en Arm af Limtjorden
med al Hedens brede Alvor i sine Bølger.
— — I Tusinder af Aar havde den gaaet
paa samme stilfærdige Maade» — — etc.
Denna å, till vilken djuren komma ned
för att dricka och människorna att bada,
är i Jeppe Aakjærs diktning något av
den fruktbargörande Nilen själv. Hans
bästa livsskildring, hans bästa lyrik är så
ofta knuten till den och landskapet
omkring den, Jyllands ljunghed. Det är hans
barndoms trakt, och ined bondens sega
styrka är hans mänskliga och poetiska
väsen rotat där för alltid. Hans dikt
omfattar andra ting också, har en stark, frisk
31 — Ord och Bild, 27 :e årg.
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
