Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - August Hahrs forskningar i nordisk renässanskonst. Av Ernst E. Areen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST HAHRS FORSKNINGAR
vadstena slott från nordost.
dessa bilders sanningsvärde är endast
relativt och beroende pä i vad mån
barocksmaken inverkat på återgivandet av
renässansformerna.
Den andra studien i Vasatidens
borgar är förlagd till ett nästan okänt
område av vårt lands arkitekturhistoria.
Enligt den hittills gängse föreställningen
tillhörde 1500-talets svenska byggherrar
så godt som uteslutande konungahuset,
under det att adeln skulle nöjt sig med
att residera på anspråkslösa sätesgårdar
av timmer eller i de medeltidsborgar,
som blivit skonade under unionstidens
ständiga fejder. Denna åsikt vederlägger
Hahr och uppvisar, att de svenska
stormännen under Vasatiden utvecklat en
omfattande byggnadsverksamhet, ehuru
deras stolta borgar till största delen
antingen för länge sedan sjunkit i grus
och spillror eller under senare
århundraden blivit till oigenkännlighet
om-byggda.
Dessa »Vasatidens adelsborgar», som
uppstodo i jämnbredd med adelns växande
makt under Erik XIV och Johan III, voro
samtliga befästa för att tjäna sina
byggherrar till skydd såväl mot utländska
som inhemska fiender i dessa av krig
och inre politiska strider uppfyllda tider,
och författaren meddelar en rikt
exemplifierad typologi över de borgformer, som
kommit till användning.
Professor Hahrs studie om Vasatidens
adelsborgar är intimt förbunden med hans
föregående forskningar rörande
renässansarkitekturen i Skåne och Danmark1, enär
de svenska stormännen vad borgarnas
anläggning beträffar i stor utsträckning
betjänat sig av danska förebilder.
Under de sex år Hahr verkade som
lärare vid det sydsvenska universitetet,
hade han tillfälle att skaffa sig grundlig
kännedom om den rika och egenartade
borgbyggnadskonsten i Skåne, vilken
trots fiendtliga härjningar och fredliga
restaureringar ännu i dag utgör en av
1 Fyenska renässansborgar, i Nord Tidskrift
1917.
521
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
