Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Karl XII i svensk vitterhet. En översikt. Av Erik Lindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK LINDBERG
I sin disharmoniska läggning i märkbar
grad modern nutidsmänniska, uppenbarar
han dock många för den »historiske»
Karl XII utmärkande drag: oförmåga av
kompromiss, hänsynslöshet för andras
lidanden, ovilja mot skvaller, sinne för
humor men också en fullständig
okunnighet om statens finansväsende-1
Man har påstått, att Strindbergs
»Likvakan i Tistedalen» givit Heidenstam
en impuls till Karolinerna. Antagandet
förefaller fullt riktigt med hänsyn till
valet av novellformen. Ännu
tydligare framstår verket såsom inspirerat
av opposition mot 80 talets kritiska
uppfattning av de historiska minnena. Utgör
nämligen Strindbergs novell en typisk
exponent för sin tids uppfattning, om
möjligt betecknande ett steg i ändå
radikalare riktning, som i Karl XII såg en
representant för det »fosterländska barbariet»,
så hävdar Heidenstam i Karolinerna
på ett synnerligen betecknande sätt
90-talets uppfattning. Karolinerna är
ett den nationella idealismens epos,
sådant Atterbom en gång drömde det, med
förhärligande av Karl XII såsom
nationens samvete, inkarnationen av dess
innersta längtan, en bild av den sanne
hjälten, som, just emedan han ensam äger
förmågan att alltid förbli sin uppgift
trogen, i olyckans dagar förlorar den
fulla förståelsen av sitt folk. Först
döden återknyter bandet mellan konung
och folk. »De kände», heter det, »att
de nu gravsatte hälften av sitt eget
väsen». Karolinerna är ett förhärligande
av svenskarna såsom folk betraktade,
därutinnan betecknande höjdpunkten i
författarens utveckling från
ungdomsdiktningens individualism till nationalism
1 Jag hoppas vid tillfälle i en särskild studie
över det subjektiva draget i Strindbergs
dramatik mera utförligt få behandla det intressanta
problemet med de historiska dramerna och
kammarspelen som grundval.
(»Den eviga freden» — »Ett folk»), men
hjälten, som sammanhåller de spridda
viljorna till en enhet, vars väsen speglas
i stämningarna hos dem alla, från den
simple soldaten till generalen eller
statsmannen, vid rådsbordet, är Karl XII,
framträdande såsom inkarnationen av
det kategoriska imperativet, en symbol
för mannaålderns fördjupade livsideal. Ett
språkrör för författarens nationella patos:
»Intet land får vara förmer än du!*, är
han till sitt innersta väsen slutligen
fantasimänniskan, sagohjälten: »Sagan»
heter det», henne älskade han. Han
längtade att bliva ekot av en sjungen saga.»
I Karolinerna har författaren belyst
olika sidor av svensk folklynne på ett sätt,
som vittnar om trägna ’och hängivna
studier. Han har icke försmått att antyda
vissa vardagliga drag hos Karl XII, som
verka övertygande (böjelsen för slippriga
anekdoter t. ex.). Andra mindre sympatiska
drag skymta, t. ex. likgiltigheten för
andras lidanden (Det befästa huset). Liksom
Birgitta är han »övermänniskan», vars
viljekraft ingen hänsyn tager till de offer,
som krävas för idéns förverkligande. Det
bästa vittnesbördet om hans personliga
överlägsenhet är den trollmakt, medelst
vilken han förmår binda även de
motspänstiga, så att de av beundran för honom
glömma egna lidanden. Mårten Predikares
förbannelser utlösa sig i ett ångestrop: »Så
säg mig då, att han lever!» Hemligheten
med denna makt var förknippad därmed,
att han för oss framstår såsom
inkarnationen av det rättfärdighetskrav, som
var den karolinska tidens innersta patos.
Tanken erinrar slående om Atterboms
uppfattning av Karl XII såsom en
symbol för den världsåskådning, som
präglade våra förfäders liv och som ännu i
dag karakteriserar de bästa skapelser av
svensk vetenskap och vitterhet: Den var
till sitt väsen heroiskt-etisk.
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
