Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Ny svensk lyrik. Av Olof Rabenius - Fra Danmarks Kolonier. Af Julius Clausen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NY SVENSK LYRIK
huvudparti sälla sig smärre cykler, som
behandla nordiska och orientaliska ämnen.
I sin verskonst är Zilliacus plastiker och
tillika kolorist. Linjespelet i hans dikt,
närmast efterbildat skulpturen, omfattar
svala och klara, väl sovrade färger. Den
nyare skaldeskola, till vilken hans dikt kan
anknytas, är den parnassiska, som han
närmar sig både i ämnesval och stil. Man
tage Emil Zilliacus för vad han är: en fin
kännare av den grekiska konsten och en
smakfull efterbildare av dess stämningar.
Greta Langenskjöld är i främsta
rummet en religiös skaldinna. Det äktreligiösa
draget i hennes diktning framträder i
hennes — trots all smärta och nöd —
orubbliga tro på det goda och sköna i livet,
som väl kan skymmas och försvinna i det
yttre men dock alltid måste vara målet för
vår strävan och hopp. Det är kraften att
hävda denna tro som är det egentligen
karakteristiska för den religiösa människan.
Gripen av de förfärande tidshändelserna,
avlägger hon denna högstämda bekännelse
— den blir det behärskande anslaget i
hela boken:
Varmare än livet, starkare än döden
är den dröm, som innerst i vårt hjärta bor.
Inför hopplöst tunga, hårda mänskoöden
står den städse lika trotsigt skön och stor.
Den andra religiösa idén, som
skaldinnan besjunger, är offret, försakelsen,
kärleken, och därmed antar hennes
religiositet en kristen färg. I en dikt
skildrar hon Mästaren själv, som avsäger sig
all makt och ära. I dikten Allt höjer
skaldinnan den religiösa pliktmoralens fordran.
Först väntar sig Herrens tjänare lön för
sin strävan — »allt ger han tillbaka» —
men hårdare lyder läran:
Ty åter har jag fattat vad du vill,
du mästare, som kunnat allt försaka,
ditt ord: giv allt, om du hör himlen till,
och vänta ingenting tillbaka.
Det är den devis, som kunde ristas på
den kristne hjältens sköld. Emellertid
mildras den rigoristiska pliktläran av den
skönhets- och naturglädje — understundom
spelande i idylliska tongångar — åt vilken
skaldinnan hängiver sig. Hennes manande
tankelyrik far ibland också vika för öm
hjärtelyrik, t. ex. i den skira kärleksdikten
Vita rosor. Kring hela diktsamlingen står
en atmosfär av varm klarhet, som man
ofta ser den kring höga berg.
FRA DANMARKS KOLONIER
Af JULIUS CLAUSEN
EDENS der findes en
nogenlunde rig litteratur om
Danmarks nys afhændede
vestindiske øer, og Danmarks
fordums besiddelser på Trankebarkysten
for ikke ret længe siden har funden deres
historieskriver, har Kolonien på den
afrikanske Guineakyst været stifbarn i
litteraturen, som den var det i virkeligheden. At
Danmark erhvervede denne lidet frugtbare
kyststrækning i Vestafrika var vel nærmest
en følge af politisk og socialøkonomisk
doktrinarisme. Koloniers besiddelse var et
nummer på merkantilismens program; men
aldrig gav den andet end tilsætning, og
da Danmark slåp sine afrikanske besiddel-
ser, føltes det afgjort som en lettelse i
statshusholdningen. Det var i slutningen
af 1840’erne.
Men eventyr var der dog i dette stykke
»Fjærnt fra Danmark». Og det var også
eventyret, som lokkede den unge smukke
Wulff til at ombytte sin sikre kontorplads
hos stiftamtmanden i Viborg med den
økonomisk vel også nok sikre, men klimatisk
højst usikre stilling som assistent ved den
kgl. danske afrikanske handel. Nå — kgl.
embedsmand med udsigt til pension blev
Wulff, og en uniform fik han, forskrækkelig
dyr, men med kårde og svære
guldepauletter, mindst ligeså fin som en ministers,
og som skabt til at imponere både de
Da Guinea var dansk. Breve og Dagbogsoptegnelser 1836—42 af Wulff Joseph Wulff. Udgivne af
Carl Behrens. Köbenhavn, Nyt nordisk Forlag.
621
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
