Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Modern ungersk litteratur. Av Béla Leffler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERN UNGERSK LITTERATUR
Den moderna ungerska berättande
litteraturen är fast knuten vid Maurus Jökais
romaner; själva övergången till de yngre
representerar Kalman Mikszath (1847—
191 o). Av denna alltigenom kärnungerske
författare känner den svenska allmänheten
på sin höjd den förtjusande romanen »Sankte
Pers paraply»1, i vilken han med varm
och älskvärd omedelbarhet låter legenden
om det gamla bortglömda röda paraplyet
spinna sig samman uppe bland palocerna
i Nordungarn. Här faller oss genast Selma
Lagerlöf i tankarna; också hon förstår att
med naiv ursprunglighet skildra, huru
folksjälen tvinnar sig legender och under till
tröst och förklaring över livets gåtor.
Käl-màn Mikszäth hör till dessa godmodiga
berättare, som alltid ha skälmen på lur, som
le över världens alla dårskaper och
snedsprång, och som först ett riktigt stort brott
kan förmå till en rynkning av pannan.
Utav hans större romaner ger »Sällsamma
giften» en utomordentligt fängslande bild
från gamla processmakaretider i Ungern,
där tecknar han jämte fattiga, lidande
stackare en rad av gamla adelsmanna-original.
Ur synpunkt av spänning och fart
överträffar denna romans handling vilken
brottmålsromans teknik som helst utan
densammas billiga effekter. Originalen utgöra
överhuvud Mikszåths älsklingar, dem
upphöjer han gärna till sina romaners hjältar.
Lyckligast var Mikszäth dock i sina smärre
skisser. Så gripande som i dessa har ingen
förstått att teckna själslivet hos Ungerns
slovaker. Han tog också livlig del i det
politiska livet och skrev mästerliga croquis’er
GÉSA GYÖNI.
1 Utkommen i Bonniers romanbibliotek 1889.
65
kålman mikszath.
om detsammas ledande personligheter.
Ursprungligheten i hans stil rycker genast
läsaren med sig och håller honom fängslad
till det sista. Men hela hans diktning är
så kärnungersk, så fast rotad i den
ungerska mullen, att den som översättning mister
ofantligt. 2
Den folkliga humorn företrädes i
ungerska litteraturen av Géza Gardonyi (f.
1863). Han verkade som folkskollärare på
landet, och studerade, levande midt ibland
folket, med uppmärksam blick dess fel och
dygder, framför allt deras sluga, illmariga
tänkesätt. Hans serie berättelser om en
landtlig nämndemans äventyr och upplevelser
utgöra en verklig skattkammare av den
kostligaste humor. Som dramatiker har han
likaledes vunnit sin största framgång med
ett ur folklivet hämtat skådespel. Han
behandlar här den allmänna iakttagelsen,
hurusom vinet — vilket också gett stycket dess
namn —- brutaliserar en fredlig landtman,
och i ett slag bryter tragedien in i hans
liv. Den novell, som han här utarbetat
till drama, är också utkommen i svensk
översättning.3
* Till danska har Alex. Schumacher överflyttat
talrika av hans verk. På svenska har utom ovan
nämnda roman blott en liten skiss: »Anna Bedes
skuld» varit synlig i Sv. D.
3 Sv. D. 5 maj 1913.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
