Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Nyare dansk konst. Av Klas Fåhræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kl a s Fà hr æ ii s
Läsande dam. Olj ernå hiing
av Julius Paulsen. 1885.
Tillhör museumsdirektören d:r
Karl Madsen.
nora Christinas liv i fängelset, förblev
han med ali sin romantik en realist och
med alla sina Italiaresor en inhemsk
patriot. Däremot var han mindre målare
än han själv föreställde sig, då »Det
mystiska bröllopet» med ali sin
färgprakt närmast verkar mosaik, medan han
i andra av sina arbeten erinrar om en
medeltida guldsmed, som berusar sig i
glansen av de karbunklar, den ena mera
gnistrande än den andra, som han
infogar i sin konsts smycken.
Bland 80-talets ledande
personligheter var Skagen-gruppen på utställningen
företrädd av P. S. Kroyer med den
lysande lätthet, som på sin tid gjorde
honom till Danmarks mest populäre
målare, samt av Michael Ancher med
hans ursprungligen så kärnfulla grepp på
fiskarbefolkningen och det rörliga livet
vid kusten. Tyvärr lämnade i denna
grupp Johansens frånvaro en beklaglig
lucka. Ehuru i saknad av Kröyers
elegans och Philipsens finhet har hans konst
en större must och levande kraft. Och
ingen har som han med en sådan frodig
anderikedom skildrat det borgerliga
familjelivet i Köpenhamn under den
senare hälften av 1800-talet.
Som by- och landskapsskildrare
framstår av samma skola L. A. Ring, som
på utställningen var allsidigare företrädd
än någon annan målare utom
Willumsen. Och detta var tvivelsutan ett
lyckligt grepp. Ty genom sin troskyldiga
enkelhet, sin äkthet i känslan och sin i
detalj gående framställning av en
tillvaro under blygsamma villkor är Ring
typisk för både de goda och enligt
svensk uppfattning svagare sidorna i
dansk konst.
Utgående från Bastien Lepage har
hans konst sålunda alla de brister i
en nästan tafatt komposition som i
allmänhet utmärkte naturalismen. Men å
andra sidan finner man hos denne
samvetsgranne målare en genomgående
finhet i landskapets förtoningar och här
och var de mest lyckliga fynd i
människoskildringen. Man erinrar sig t. ex.
med nöje en halvvuxen flicka, som med
mameluckerna nedhängande över de
röd-och vitrandiga strumporna och händerna
sansat korslagda, med en halvt ängslig,
halvt högtidlig min skrider till kyrkan.
Det var en liten skatt av mänsklig
iakttagelsekonst.
Ta vi i sammanhang härmed en
översikt av porträttkonsten på utställningen,
sä var den utan att vara försummad
mindre rikt företrädd än landskapen och
interiörerna. Jämför man den med svensk
porträttkonst, så visar sig här samma
skillnad som i allmänhet mellan de båda
folkens uppfattning. Svensken söker det
festliga, ståtliga, storvulna, och sådana
porträtt som t. ex. Zorns prins Karl i
livregementets ljusblå uniform eller som
Josephsons Skånberg, poserande som en
puckelryggig hertig inför gobelängen,
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
