Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Den nya tyska dramatiken. Av Carl David Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den ny a tyska
dram a tiken
nat sätt. Realistiska scener omväxla med
visionära, prosa med vers. Förspelet
skildrar grupper av unga människor ur olika
lager. I stället för den övliga
miljöskildringen får man således en bakgrund av
tidstyper; en kör av unga flygare bildar
slutscenen, en symbol för hjältens flykt mot
idealet.
En dramatisk dikt, fylld av en ren och
jungfrulig känsla, av en religiös berusning
inför konstens och kärlekens mysterium,
och i bakgrunden skapandets tragik,
skildrad även i faderns mäktiga gestalt. Den nya
generationens vilja mot fulländning av
dramat, mot besjälning av själva livsprocessen
har i denna ynglings dramatiska sändning
måhända fått sitt skönaste uttryck.
Walter Hasenclevers drama Der
Sohn (i914, Kurt Wolffs förlag) försöker
ävenledes att ge en bild av tidens yngling.
Men det är snarast ett pubertetsdrama,
som vid sitt första framförande väckte
skandal och under kriget blev förbjudet.
Denne son kämpar för sin frihet och
mot sin fader. Han är ur stånd att taga
studentexamen, vill icke koncentrera sig på
någon uppgift, han vill helt enkelt leva
och utropar: »man lebt ja nur in der
Ekstase, die Wirklichkeit wärde einen
ver-legen machen». Men ’ fadern uppfostrar
honom med järnhård stränghet, med
tvångsföreskrifter och med piskan. Sonen gör
uppror, flyr till en krets unga män, håller
brandtal mot föräldrarnas tyranni, och när
fadern än en gång hotar honom, löser han
sig helt och lyfter revolvern. Han har
förgäves begärt faderns förtroende, han vill
förmå fadern att förstå att han är mera
än fadern, därför att han är ung, han
känner sig starkt påverkad av en hänsynslös
äldre vän som är förkämpe för hela den av
föräldrarna undertryckta ungdomen.
Vännen hetsar upp honom. >Die Tyrannie der
Familie zerstören, dies mittelalterliche Blutgeschwür,
diesen Hexensabbath und die Folterkammer mit
Schwefel. Aufheben die Gesetze —
wiederher-stellen die Freiheit, der Menschen höchstes Gut.»
En annan ungdom vidgar uppgiften: »Denn
wir Vielfachen, wir Gestalten von heute, leben dem
unermesslich Neuen. Wir sind berufen für
ein-ander —- so lasst uns die kleinen Gesetze der
Schöpfungen korrigieren, Kampf, Entbehrung und
die Grenze der unvollkommenen Natur — lasst
uns den Mut haben zur Brutaliserung unsres Ichs
in der Welt!»
Det finns en och annan anklang av
Walter Hasenclever.
Litografi av Kokoschka.
Ur Das junge Deutschland.
Reinhard Sorges idealism hos Sonen, vars
författare i sina mest extatiska ögonblick
tillgriper den bundna formen, men eljes är
olikheten himmelsvid. Hasenclever har
drivits av en ungdomlig protestlust mot allt
förtryck och har i brist på annat föremål
vändt sig mot fadern, som skildrats som
den nya tidens djävul. Skildringen är så
fjärran från sanningen och vill ändå vara
en typisering av verkligheten, att dramats
tendens blir ett slag i luften. När sonen
till råga på olyckan inte kan hitta på
något bättre än att begagna sin första
frihetsnatt till att sova hos första bästa kokott,
undrar man sannerligen inte på om fadern
blir betänksam, och man frågar sig till
slut om inte fadern är i sin fulla rätt.
Om dramat således är misslyckat i sin
tendens, just därför att det ännu är bundet
vid naturalismen, och trots de uppträdandes
rubricering »Der Sohn, der Vater, der
Freund» alis icke når ut över det tillfälliga,
så är det som experiment och som
stilstudie av stort intresse. Det vimlar av
maximer, retoriska deklamationer och
oväntade paralleller ur alla himmelsstreck, det
är extas, men utan eld, en kvarn som
mal utan mjöl. Och det är först som sist,
sjuttonhundratalets Sturm-und Drang-drama,
främst Schiller, återspeglat i en gymnasists
hjärna från början av nittonhundratalet.
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
