Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Åland. Något om landet och folket. Av Nils Algård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Ålgård
Johannes Erikssons i
Bjer-ström mor.
ska språk talas, utan någon som helst
provinsialism så när som på en viss
sjungning, påminnande om den i Dalarna
eller på Gottland. En del säregna
uttryck finnas; främst må nämnas det icke
blott negerande, utan jämväl
frågeinle-dande inga eller ingalunda = icke, månne,
samt det ofta begagnade velig (vilig),
godt, bra, en hög grad av något.
(Kompareras: velkare, velkast.) Många
gammalsvenska ord äro ännu i bruk; en del
ändelser hava en gammaldags klang, t.ex.
-in i st. f. -en (båtin, fallin). På västra
Åland iakttages det rospiggska
förhållandet till h-ljudet.
Klimatet är såsom havsklimat
synnerligen mildt, närmast påminnande om
Gottlands, ehuru Åland ligger på samma
breddgrad som Grisslehamn. Det alstrar
hos den kalkhaltiga jorden en frodig
växtlighet, en stundom nästan sydländsk
yppighet. Halva befolkningen livnär sig
av landtbruk; resten är fiskare och
sjömän. Gränsen mellan de olika
kategorierna är f. ö. ofta nog flytande, i det
att de blivande hemmansägarna som
regel vistas någon tid på sjön samt
fartyg och fiskedon ofta ägas av
korporationer, där bönder äro med, kanske
av en hel by. Vilken roll sjön spelar i
ålänningens liv och medvetande, framgår
bl. a. därav, att t. o. m. i Mariehamn
riktningar och platser ofta angivas genom
hänvisning till väderstrecken; ja, man
hör talas om södra fönstret, norr under
soffan o. d.
Landtbruket är i mycket ännu
antikverat. S. k. mång- eller srnåskifte råder.
Hemmanens storlek är som regel c. 20
tid. öppen jord med äng och skog i
förhållande därtill. Åkerbruksmetoderna
äro högst otidsenliga. Bostadshusen äro
i allmänhet välbyggda och stora. Men här
liksom i Sverige tränger hela familjen
jämte tjänstefolk sig samman i köket, där
midt på golvet en gungstol tronar för
hedersgästen. Några sociala klyftor finnas ej;
tjänaren äter alltid vid husbondens bord.
Möblemanget är modernt: »imperial-»
sängar, »gustavianska» soffor, oljetryck,
gipskattor och andra rysligheter påminna
om nutida svenska bondeinteriörer. En
stor del av skulden härtill vilar nog
på vissa svenska antikvitetshandlare, vilka
länge haft ögonen öppna för Ålands
karaktär av uråldrig svensk provins. (Det
är betecknande, att Nordiska Museets
Älandsavdelning är ytterst torftig.) —
Till gården hör en hel mängd uthus (i
Sverige oftast sammanförda under ett
eller ett fåtal tak): fäx (ladugård), häbre,
ria, listuga, väderkvarn, ofta även bastu
o. s. v. Uthusen, samtliga små och
omålade, göra ett »råddigt» intryck.
Särskilt anmärkningsvärdt är det stora antalet
väderkvarnar, som jämte de talrika
gärdesgårdarna giva landskapet dess säregna
prägel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
