Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gottlands medeltida konst. Av Efraim Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efraim Lund m a r k
Plan av grävningarna i
S. Klemens i Visby, visande
‡ olika kyrkor.
Kyrkohist. årsskrift 1913.
största intresse för konsthistorien, men
de äro därför icke konsthistoria; de falla
under benämningen antikvariska
anteckningar.
C. G. Brunius, samtida med Säve,
går ett avsevärdt steg längre, han inför
metod. Första bandet av »Gotlands
konsthistoria», 1864—66, inledes med
en litteraturförteckning med kritisk
apparat, tredje bandet avslutas med
»Förklaring över konstord», ett försök till
enhetlig terminologi. Tyvärr kan icke
Brunius annat än i enstaka fall illustrera
sin text.
Hans Flildebrand, som, frånsett
uppsatsen om »Gotlands medeltidskonst» i
Vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademiens månadsblad och en bok »Visby
och dess minnesmärken», 1893, endast
i samband med annan svensk
medeltidskonst behandlat det gottländska
materialet — i »Sveriges medeltid», del III —,
hann aldrig avsluta den del, den fjärde,
som skulle innehålla »en grundlig,
systematisk framställning av vår
medeltidskonst», enligt företalet till 1907 års
upplaga av »Den kyrkliga konsten». I
likhet med Brunius använder Hildebrand
den brukliga tidsindelningen: Den
romanska, övergångsstilens och den
gotiska stilens konst. Beteckningarna hade
väl båda fått från Wilhelm Lübke,
vilkens »Vorschule zum Studium der
kirch-lichen Kunst» 1850, inom parentes sagt,
tydligen legat till grund för Hildebrands
handbok ett kvartsekel senare.
Hildebrand icke blott meddelar en mångfald
notiser om och avbildningar av gottländsk
konst, han gör även sammanställningar
med utländskt material och är därmed
inne på den nutida forskningens metoder.
Brunius och Hildebrand voro
väg-rödjare eller rättare vägvisare. Det nya
seklets konsthistorici behövde ej leta
länge efter fält för sin verksamhetslusta.
Gottland måste i alldeles särskild grad
locka. Men medeltida konst i Sverige
är i stort sett lika med kyrkornas konst.
Titeln på den första boken efter nya
linjer blev också: »Die Kirchen
Gotlands» (Sthlm 1911) med Johnny
Roos-val som författare.
Hur tidigt man började bygga kyrkor
på Gottland kan ej dokumentariskt visas.
Emil Ekhoff gör gällande, att den
stavkyrka, av vilken påträffats stora
delar som underlag till golvet i nuva-
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
