Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gottlands medeltida konst. Av Efraim Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ef r a im L ti n dm ar k
kanta figurgravstenarna i Dalhem och
Tofta. Att en åt så skilda håll vänd
man tagit intryck flerstädes ifrån är
ju naturligt. Hans konstnärsfantasi är
emellertid ej av det starkaste slaget.
Barlingbo-funten, som nyss nämndes,
kan betecknas som en vändpelare. Den
har länge stått oförklarad. Roosvals
utredning gav den en hedersplats. Denna
funt har på sin omkrets de på Gottland
äldsta kända verkligt monumentalt
skulpterade figurerna. Har ett triumfkrucifix
av trä tjänat som förebild till den
korsfäste på funten i Barlingbo? Var finns
i så fall detta? Jag tror man gör rättast
i att anse Barlingbo funt som en i sten
bevarad upplaga av den träskulptur,
Kristus och helgon, som vid noo-talets
midt fanns i gottländska kyrkor.
Sambandet med den engelsk-gottländska
Mälardalskolan i ytreliefen är därför icke
uteslutet. Engelsk elfenbensskulptur från
iooo-talets slut ger förklaring till
förekomsten av många egendomliga
karakteristika i figurernas modellering.
Den äldsta gottländska
madonnaskulptur Carl R. af Ugglas inregistrerat i
»Gotlands medeltida träskulptur» (1915),
Hall- och Träkumla-madonnorna, anses
av nämnde förf. vara efterbildningar av
engelska arbeten. Beträffande
Hall-madonnan synes antagandet ha fog för sig;
de normandiska stildragen kunna
mycket väl ha kommit från syd-England
via Hastings. Träkumla-madonnan
däremot måste bort ur sällskapet. Ett
ingående studium visar, att Träkumlafiguren
formats av en fransk konstnärs händer.
Ovan nämndes om cisterciensernas
lekbröder, att de konstförfarna bland dem
arbetade på beställning av utanför
kon-gregationen stående. Sannolikast är, att
Träkumla-madonnan är utgången från
en fransk lekbroders verkstad på
Gottland. På enahanda sätt förhåller det
sig med Viklau-madonnan, som Roos-
val klart bevisat är Chartres-påverkad.
Det franska inflytandet på Gottlands
träskulptur har varit kraftigt och
långvarigt. Viklau-madonnans typ återfinnes
i ett flertal ö- och fastlandskyrkor i alla
tänkbara variationer. Efter denna
1100-talsskola med dess utlöpare kommer
1200-talets franska gotik, vackrast
bevarad åt oss i Öja-krucifixet och samma
syd-gottländska kyrkas Mater dolorosa.
Mästaren till dessa båda skulpturer kan
ej gärna vara annat än en fransman,
parisare kanske, håller af Ugglas för
troligt. Andra hans landsmän måste
ha medverkat som lärare eller
verkstadsledare vid tillkomsten av smärtemannen
från Visby domkyrka och fattigstocken
från Vallstena. En fransk ißoo-talsskola
är ej lika högt kvalificerad som
föregångarna, men är i alla fall mäktig det
realistiska Stenkyrka-krucifixet.
Fransk konstuppfattning kommer till
Gottland även på andra vägar än de
som gå direkt eller via Linköpings
domkyrkobygge, nämligen över Sachsen. Då
de där arbetande portalfigurskulptörerna
studerade franskt material, är det
förklarligt, varför så mycken fransk anda kan
kännas igen i gottländska madonnor,
som i övervägande grad äro sachsiska
eller sachsisk-gottländska konstprodukter.
Tingstäde-, Hej num- och Väte-mästarna,
alla tre framstående i sitt yrke, ha lämnat
efter sig alster, som af Ugglas
karakteriserar i rubrikerna »de äldre» och
»de yngre» sachsiska skolorna.
Vid 1300-talets midt är Gottlands
konstnärliga storhetstid slut, både
kyrk-byggande och skulptur bli därefter aldrig
vad de varit. Några altarskåp från senare
medeltiden, som äro goda i sitt slag,,
torde vara importvara. Den egna
reta-beltillverkningen är en svag efterklang av
nordtysk skulptur- och målningskonst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
