Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Elfte häftet
- Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vad är bolsjevismen?
Av L. Sjestov.[1]
Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
I.
Sedan jag anlände
till Europa ha alla människor
— både landsmän och
främlingar — ställt till mig en och
samma fråga: Vad är bolsjevismen? Vad
försiggår i Ryssland? Ni som har sett
det med edra egna ögon, säg oss det!
Vi veta ingenting, vi förstå ingenting.
Säg oss allt, och säg oss det så vidt
möjligt på ett lugnt och opartiskt sätt.
Att tala lugnt om det som för
närvarande tilldrager sig i Ryssland är svårt,
ja till och med omöjligt. Men att tala
opartiskt därom skall kanske lyckas mig.
Visserligen har kriget sedan flera år
tillbaka vant oss vid fasor av alla slag,
men det som försiggår i Ryssland är
värre än kriget. Där döda människorna
icke blott varandra utan även sitt land,
utan att själva ha en aning därom.
Somliga inbilla sig utföra ett storverk
och tro att de rädda mänskligheten.
Andra tänka på ingenting och inrätta
sig helt enkelt efter de nya
förhållandena utan att bry sig om annat än sina
egna angelägenheter för dagen. Vad
skall tilldraga sig i morgon? De
sistnämnda lämnar denna fråga likgiltiga.
Lika litet som de erinra sig vad som
skedde i går, tänka de på morgondagen.
Människorna av detta slag utgöra i
Ryssland, liksom överallt, ett överväldigande
flertal. Och hur underligt detta än må
förefalla, är det dessa människor,
människorna som leva för dagen, helt
upptagna av sina egna små intressen, som
skapa historien. Det är i deras händer
som Rysslands framtid, mänsklighetens
framtid, världens framtid vilar.
Detta förstå icke bolsjevismens
ideologiska ledare. Man kunde tro att
lärjungarna och anhängarna av Marx, som
av Hegel hade lånat sin åskådning av
historien, skulle vara klarsyntare och
förstå, att historien icke göres i
studiekamrarna och att den icke låter inrama sig som
en målning i godtyckliga påbud. Men
försök att säga detta till den ljusblåögde
bolsjevikiske ideologen — han skulle inte
ens förstå vad ni talar om. Och om han
händelsevis skulle förstå det, skulle han
svara en alldeles såsom under tsardömet
redaktörerna av Novoje Vremja och de
andra tidningarna, som åtagit sig den
bedrövliga uppgiften att rättfärdiga
förtryckets regering: »Det där är doktriner».
Historien, Hegel, filosofien, vetenskapen
— från allt det där har politikern frigjort
[1] L. Sjestov (f. i Kiev 1868) är för närvarande en av Rysslands mest uppmärksammade
skriftställare. Genom precisionen, styrkan och färgrikedomen i sin stil och genom originaliteten i sin
metod intager han en framstående plats i det samtida tänkandet. Sjestov anfaller de nittonde
och tjugonde århundradenas metafysiska dogmatism och kritiska filosofi. Han är anti-Kantian.
Hans förnämsta arbeten handla om Shakespeare och hans kritiker Brandes, om Filosofen och
Predikanten (Nietzsche och Tolstoj) samt om Filosofen och Tragöden (Nietzsche och Dostojevskij).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 13:57:34 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1920/0642.html
