Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Vad är bolsjevismen? Av L. Sjestov. Auktoriserad översättning från franskan av K. W—n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anmärkas att redan under de första
krigsåren en väldig förflyttning ägt rum
av den gränslinje som skiljer den
fattigaste delen av befolkningen från de
burgna klasserna. Jag kom 1915 och
ännu mer 1916 att företaga resor genom
Ryssland och länge bo på landet, och
jag blev överraskad av de förändringar
som där hade uppstått på en så kort
tid. Den fattige, uthungrade, av fruktan
darrande bonden, sådan som våra
författare hade beskrivit honom och sådan
han var ännu 1914, hade försvunnit.
Fordom överlämnade sig bonden med
hull och hår åt någon exploatör för
några rubel, som han var skyldig
fogden för skatten. Men nu hade han
icke behov av penningar. Man kunde
icke få köpa av honom varken smör,
ägg eller höns utan att betala det
mycket högt. När man frågade honom
varför han icke sålde någonting, hade han
det stående svaret: »Vi äta det själva,
och så behövs det för barnen». Det
var för övrigt lätt att förstå. Ända
från krigets början hade penningarna
börjat flöda över landsbygden, ty med
allt vad som behövdes vid fronten kunde
man förse sig hos bonden. Därtill kom
alkoholförbudet. För alkoholen hade
musjikerna erlagt en skatt av en
milliard rubel om året. Än mer,
dryckenskapen lade en dubbel börda på
landsbygden, ty när den ryske bonden ville
ha vodka och saknade penningar, sålde
han för rampris allt vad man begärde
för att få det. Dessa många milliarder
hade nu stannat i bondens ficka, och på
mycket kort tid hade han lyckats göra
sig fri från detta fruktansvärda beroende
av landthandlaren (kulak), vari han
tidigare råkat genom sin medellöshet.
Jag erinrar mig i detta sammanhang
ett lustigt samtal med kusken hos en
godsägare, hos vilken jag bodde 1916.
Vad har inträffat, barin? frågade han
mig. Det finns ingen möjlighet att
komma om sams med musjiken. Om du
behöver någonting, säger han genast:
Ge mig fem rubel, ge mig tio — det
är förskräckligt. Det gick helt
annorlunda till förr i världen. Du behövde
bara sätta fram en så för gubben, så
kunde man göra upp alltsammans hur
som helst.
Man har tagit bort sån, och musjiken
är frigjord. Ingen social revolution hade
kunnat skänka den ryska musjiken det
som upphävandet av alkoholmonopolet
har givit honom. Med andra ord, det
är på en alldeles särskild väg som en
kolossal politisk och social revolution
har förberedts i Ryssland. Men det som
i verklighet har försiggått såsom en följd
av de teoretiska revolutionärernas
övertagande av makten har drivit vårt lands
kommande öden i en annan riktning.
Jag har icke läst boken, och jag
erinrar mig varken dess titel eller
författarens namn, men man har sagt mig att
en engelsk författare har skrivit en hel
bok för att bevisa att Ryssland har valt
Marias lott i motsats till Europa, som
har föredragit att följa Martas exempel.
Generaliseringar av detta slag kunna
säkerligen vinna erkännande endast cum
grano salis. Det finns emellertid i detta
vittnesbörd ett litet grand av sanning
och en rätt märklig sanning. Den ryska
intelligentian och det ryska folket äro
båda allt för mycket upptagna av
himmelriket och förstå sig ej på eller
framförallt tycka icke om att befatta sig
med jordiska angelägenheter. Under den
första tiden efter tsarens fall, när
Ryssland ännu befann sig i smekmånaden
med friheter av alla slag och då
samtliga partiernas representanter icke
blygdes för att säga helt öppet allt vad de
tänkte, var detta särdeles påfallande.
Vart man kom talades det om Rysslands
höga mission. Men ingen sysselsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
